Vila


Emmas paket

Spännande. Vad har jag att hämta på posten? Vi får väl se...


En bra dag

En bra dag. Sov dessvärre inte speciellt bra i natt. Och inte min andra halva heller. Vi låg båda och vred och vände på oss, och D skulle upp tidigare än tuppen själv, halv fem. Och trots bristen på sömn, så pallrade han sig iväg till arbetet medans jag låg kvar i sängen. Och det var svårt att somna om. Usch, stackarn. Idag har jag hand om skolans caféteria och jag säljer glass i stora lass och babblar med eleverna. Trevligt.

Idag hade jag hand om en engelskalektion, och jisses vad bra den blev. Inte på proffessionell nivå kanske, men på en helt okej nivå. Den bästa engelskalektionen någonsin tror jag. Kemin mellan mig och eleverna var kanon, och trots min (ibland) svengelska så blev det bra. Roligt, med tanke på en mindre bra lektion igår...

Nu ska jag återgå till att titta på dåliga dokusåpor tillsammans med eleverna.

Puss och kram!

image description


Här ligger jag

Nyss vaknat, har sovit som en stock i natt. Men det är väl inte så konstigt efter en finfin kväll igår? Vi som läst tillsammans på viadidakt, träffades igår för att grilla och lite fest. Väldigt trevligt, och det finns många av er som jag kommer att sakna! Tack allesammans. Bilderna stod andra Emma för, och har jag tur så kan jag kanske få låna några av dem hit...

Själv så avslutade jag kvällen ganska tidigt, runt halv tolv. Hade en sprängande jävla huvudvärk hela kvällen, och tillslut orkade jag inte kämpa emot. Så sängen blev det för min del.

Utvilad ligger jag nu här, jag tänkte stappla upp och styra kosan mot kylskåpet. Ge mig mat!

Hörs!




Hurt

Ont, ont, ont i magen. Från och till hela tiden. Börjar misstänka magsår, magkatarr eller någon form av intolerans eller överkänslighet. Om det nu är en intolerans, snälla låt det då vara laktos! För jag älskar allt som innehåller mjöl och gluten. Helst vill jag att det inte ska vara något av åkommorna, men sjukdomar och allergier älskar mig och min fina kropp. Så det skulle fasen inte förvåna mig.
(jag slår vad om att Agnes kommer att kommentera detta inlägg med; om du är gluten, kan vi bli glutenkompisar<3) klart vi kan!

Typiskt. Karma.

God natt.


En picknick


Slut som artist

Ja, nu är det nog dags för mig att gå i pension, i alla fall över helgen. Ja, men om jag nu skulle gå i pension så skulle jag göra det med ett leende och med flaggan högt i topp! Nu har jag mitt godkänt i matematik B, och det känns så jävla bra! Inte svära, men jävla är det rätta ordet just nu. Jag är så stolt över mig själv, och hör och häpnad så fick jag faktiskt en liten applåd av några av eleverna. De peppar mig, och jag peppar dem. Ömsesidigt!

På tal om att vara stolt över sig själv, igår när jag och Daniel var hemma hos min svärmor och åt mat, så kom vi att diskutera personliga egenskaper. Så alla fick säga tre saker som man tyckte om hos sig själv. Roligt att höra vad andra tycker om hos sig själva! Men det som märktes var att det var svårt att komma på, eller att man var tvungen att tänka efter riktigt ordentligt.
...varför har vi så lätt för att säga allt som vi är dåliga på och kritisera oss själva? Det borde väl egentligen vara tvärt om? Jag tror stenhårt på att ALLA ÄR BRA PÅ NÅGOT OCH ATT ALLA HAR EGENSKAPER SOM MAN TYCKER OM HOS SIG SJÄLV! Bara man tillåter sig själv att tycka om och respektera sig själv. Vad är det för fel på att tycka att man själv är snygg eller begåvad?

Tre saker som jag tycker om hos mig själv:
• jag är en bra lyssnare.
• jag är smart.
• jag är klok.
• ...och jag är snygg!

Vilka egenskaper tycker du om hos dig själv? Självkänsla är något otroligt viktigt! Tro på dig själv!

Puss och kram!




Mums

Har just bjudit klassen på maränger. Om jag säger såhär, de gick hem.

Åter till matematiken.


Vart är ni?

Det finns saker jag brukar fundera på. Ibland undrar jag hur det står till hos en del. Jag brukar som känt, promenera i Vingåker lite här och var. Och alltid blir jag lika fundersam, ej upprörd - snarare orolig.

I alla fall. Barn. Det finns många barn här i Vingåker, jag jobbar med en stor del av dem. Men det många inte verkar förstå, är det att barn inte klarar sig själva. Jag brukar gå förbi lägenhetshus och där brukar det leka barn, som barn gör mest. Men vart är föräldrarna? Barn kan leka på egen hand, men tror någon att en femåring har utvecklat trafikvett till exempel? Och oftast ser jag detta på kvällen, ganska sent, runt nio- halv tio snåret. Vad gör dessa barn ute vid den tiden?

Detta är kanske ingenting konstigt i sig, men jag har ändå funderat över det. Och nu när jag tänker efter så gör det mig faktiskt ganska upprörd. Varför låter föräldrar sina barn leka en halvmeter ifrån där bilarna kör? Ska barn behöva rädda barn? Nej! Föräldrar är de som ska skydda och rädda sina barn. Varför låter föräldrar sina barn på tretton år åka nattbussen hem sena fredag och lördagskvällar? Är det inte en förälders uppgift att hämta sina barn?

Problemet finns, och det kan inte vara allt. Om en förälder slutat bry sig, vem ska då bry sig? Jag kan inte låta bli att undra vad som sker bakom stängda dörrar. Och troligtvis vill jag inte veta. Det man inte vet, det lider man inte av. Finns det ett ordspråk som lyder. Är det så? Ska det behövas införas körkort på barn? Hör det inte till allmänt vetande att det finns en anledning till att de är barn fram till arton års ålder.

Skaffar ni barn, se för fasen till att ta hand om dem! I dessa fall så är det tur att skolan finns. Många gnället på skolmaten, men för många barn är det se enda mål lagad mat de får varje dag. Min fråga är, när jag ser alla dessa barn, vart är föräldrarna?

Vi måste hjälpas åt. Vi måste ta vårt ansvar som vuxna! Vi måste hjälpa de barn som behöver oss, och hjälpa de föräldrar som inte ser, att se.

I dessa fall så går det inte att tänka "jag vill inte lägga mig i". Det är vår förbaskade plikt att lägga oss i! Sluta vara så förbaskat egoistiska. Det finns alltid ett barn som behöver en vuxens hjälp.

Tänk på det nästa gång!


Nog

Nu har jag gjort mitt för idag.

• nationella prov i matte b.
• tillverkat hallonmaränger.
• powerwalk, 50 min.
• styrketräning hemma, 15 min.

Nu dusch, och sen soooooooova!

Hörs imorgon, puss!


Marängtillverkning

Jajjamensan! Dieter - släng er i väggen! Jag ska ändå ge mig ut på en powerwalk om en liten stund. Så det så!

Muuuuuuums


Äta ur frysen

Ja, det är sånt man måste göra ibland för att det ska få plats lite mer mat. Så idag åt vi köpta köttbullar, spagetti och grönsaker. Sånt som vi aldrig nästan äter. Och för att plocka ur ännu en aning, så håller jag just nu på att tina äggvitor som jag hittade i frysen. Tänkte tillverka hallonmaränger...

Det är ett smart tips. Om du får äggvitor över när du bakar eller lagar mat, lägg dem i en plastburk i frysen. Glöm bara inte att skriva hur många äggvitor det är i burken :)




Äntligen

Nu kan man äntligen andas ut. Nu har jag gjort vad jag kan och mitt bästa, på fredag får vi reda på resultatet. Det känns faktiskt hyfsat, trots allt. Det blir som det blir. Nu har jag precis avnjutit tonfiskröra och kokta ägg.

Idag då? Ja, huvudet är helt utpumpat på energi och hjärncellerna har fått jobba tillräckligt idag. Så jag tänker nog inta soffläge en stund fram över, och ikväll tänker jag ta en promenad i friska luften.

Puss


Good feeling


Helt körd

...och slut för den delen. Min hjärna går på lågvarv. Jag har pluggat matte ca 6 timmar allt som allt idag, och det sätter sina spår. Nu har jag just avnjutit en välförtjänt, men något försenad middag tillsammans med andra halvan. Om en stund, tänker jag ta en promenad för att rensa huvudet lite, åh så skönt.

Jag längtar tills vi flyttar in i huset, speciellt nu när det är så förbaskat varmt och bra väder. Jag vill ha en trädgård där jag kan ligga och sola. Men men, det är inte långt kvar. Jag har även lite smått, börjar titta på kennel... Men bara tittat runt!

Höhö.


Tuppen och jag

Idag är jag uppe med tuppen. Hade egentligen ställt klockan på kl sju, men eftersom att jag varje morgon vaknar när Daniel kliver upp, så var jag för pigg för att kunna somna om. Så jag gjorde som tuppen och klev upp, duktig som jag är! Om en timme ca, ska jag bege mig till skolan för att räkna matte så att det står härliga till.

Frukost: fiberhavregrynsgröt med krossade linfrön och hallon!

Vi hörs sen!


Beautiful day

Fin helg, fin dag idag. En lång promenad tillsammans med fina människor och världens finaste hund. När sträckan på en mil var avklarad så fanns det desto fler skoskav och sår på en del fötter. Men vi hade trevligt ändå. Sedan fick vi äran att äta en ljuvlig middag ute i solen och det sköna vädret.

Igår umgicks jag med två fina vänner, alkohol var inblandat och det blev utgång. Trevligt till viss del, men likadant som för ett halvår sedan. Same old, same old.

Nu ska jag titta på tv och tänka på matten. Nationella på tisdag. Fy valen!

Puss och kram



En god morgon

Med rätt saker i magen, så brukar det mesta gå av bara farten! Jag längtar tills imorgon då jag får äta frukost igen. Förresten så drömde jag att jag hade en Newfoundland i natt, den hette Bernard - givetvis!

Nu ska jag återgå till mitt favoritprogram. "allt om hundar" !


Healthy

Efter att jag har smällt i mig en skål med havregrynsgröt med krossade linfrön och ett glas med proviva, är jag nu mätt och redo. Redo för några timmars plugg tillsammans med Malin på viadidakt. Sen är det träning som står på schemat, och framåt kvällen kommer mina föräldrar och en av systrarna på besök för lite fredagsmys.


Tamme fan!

Jag längtar tills vi flyttar. Så jävla skönt att komma härifrån!

Då är det jag, andra halvan och hunden som gäller.


Oj oj oj oj...

Ida och jag körde i genom elljusspåret två gånger, 2,5 km x 2. Först powerwalk, och sen intervaller. Duktigt tycker säkert ni. Och sen kom Ida och jag till vår stora passion och kärlek här i livet, mat. Och det var de kalorierna det... Men ja, gott var det. Och, egentligen vad gör det? Äta måste man och en promenad är bättre än ingen promenad. Less is more!

Haha. Varför är jag inte förvånad?


God dag

God morgon. Här ligger jag i min varma säng, med världens bästa sovsällskap - Ida. Daniel kommer på andra plats. Han fick sova på soffan i natt, för vart skulle annars Ida sova? Haha. Jag har i alla fall sovit riktigt bra i natt, inte vaknat en enda gång. Och nu vill jag gå upp och äta min älskade och efterlängtade frukost! Men Ida vill sova vidare...

Planerna för idag är, att motionera. Vi tänkte ta oss en skön promenad och avsluta det med lunch. För på eftermiddagen är det dags för jobb för Idas del och DÅ är det dags för mig att gå en rond emot matteboken.

Må bäste man vinna... Bring it on bitch!

Ser jag inte jäkligt utvilad ut?


Bye bye

Dags att säga farväl till mina favorit-trosor. Vi har färdats en lång väg tillsammans, 6 år tror jag! Du kanske i te var det vackraste paret i byrålådan, men ack så sköna. Varför är trosor som skönast när man haft dem länge? Ju trasigare, urtvättade, missfärgade (haha, höhö, hihi) och äldre de är, desto bättre och skönare!

Har ni också favorittrosor som är fula som stryk? Typiskt tjejgrej tror jag.


Livet är bra härligt, ändå.

Jag har fått mycket beröm och glada kommentarer angående att jag slutat röka. Och det tackar jag för. Jag tackar jag mig själv och boken för. Det är det bästa beslutet jag tagit i hela mitt liv, ibland tvekar jag, men alltid blir jag påmind om att det faktiskt ät det enda rätta. Och det är just det, det är så mycket jag i detta beslut. Visst boken var ett otroligt hjälpmedel, och jag rekommenderar den till ALLA som vill sluta röka. Och ja, enligt mig så fungerar den. Men det är bara jag. Boken har sluta röka-garanti, och likaså "easy-way" klinikerna. Men ja, vill man inte så går det inte. Jag hade 50 % vilja och boken hjälpte mig att bli motiverad till 100 %.

Detta är svårt. Det är svårt. Det var svårt. På fredag har jag levt livet som lycklig-ickerökare i 18 veckor. Det är så lång tid, och jag blir glad av bara tanken, tanken på att jag lyckats ta mig ur ett starkt beroende. Tanken på att jag gjort något helt fantastiskt för min kropp och själ! Tanken på att jag inte längre sponsrar tobaksindustrin med pengar. Tanken på att jag faktiskt är fri, och att jag är lycklig, även fast jag inte längre röker.

Jag har sedan jag slutade röka, blivit väldigt intresserad av rökning, beroendet av nikotin och allt som rör detta ämne. Jag frågar varje rökare, varför de röker. Jag tipsar varje rökare om sluta-röka-boken. Jag älskar att diskutera ämnet rökning! Och jag tycker verkligen synd om alla dessa rökare, som fortfarande är slavar under nikotinets hand. Ni är missbrukare, fast i ett svårt och djupt beroende. Men tro mig, det finns vägar ut ifrån det!

Alla är vi rädda för något, och en rökares största rädsla, är att en dag bli tvungen att leva utan nikotinet. De vet inte hur det är, de vet hur det är att leva med det (eller under det) men de vet inte hur det är att leva utan det. En gång för många år sedan, visste de det, men inte nu. Det är alldeles för längesedan, eller så har nikotinet bara tagit över så pass mycket, så att man förtränger känslan av att inte vara beroende av cigaretter. För en rökare envisas alltid med att deras val är bättre, och resonerar ofta så som om en person som inte röker skulle gå miste om något bara för att de inte röker? Tyvärr, rökare, det är tvärt om. Men ja, det har man inte mod nog att säga förens den dagen man är fri. Rökning är farligt, punkt slut, det vet alla. Och vi behöver inte tjata om det. Men ja, det finns mycket som är farligt. Men egentligen är missbruket av drogen nikotin värre. Vem vill vara beroende av något? Egentligen?

Jag önskar just nu att det blev förbjudet att röka, eller att alla rökare kunde få hjälp med att ta sig ur beroendet. Vi behöver inte förbjuda cigaretterna, det räcker bara med att alla rökare befrias och sen är det ändå ingen som kommer att köpa dem. Så döm inte en rökare, de har det svårt nog ändå. Tänk att leva med en skuld gentemot sig själv varje dag? Man älskar sig själv, samtidigt som man medvetet sakta, sakta försämrar sin egen kropp. Det är ingen som föds till missbrukare, (ja, du rökare, du är en missbrukare!), alla gör vi ett val. Du har ett val, du kan bestämma dig för att bli fri. En sten som lyfts ifrån dina axlar.

Och när du har läst ut boken, så kontakta gärna mig! Jag bidrar gärna med tips, och berättar gärna min egen histioria. Det är alltid roligt att prata med andra som gått i genom samma sak. Och är du en av dem som tvivlar, gör så här: beställ eller låna boken, läs den, och sen kan vi prata!

Köp boken här.

RÖKARE



ICKE-RÖKARE


Stor skillnad? Nej, det tycker inte jag heller. Jag är lika glad utan cigaretterna!









Sagt och gjort

Jag promenerade i 45 minuter, och tröttheten är som bortblåst! Nu har jag avnjutit en massa god mat, lax i ugn, potatis och broccoli. Smaskens!

Jag har laddat hem en ny app som heter "shape-up", där man kan hålla koll på kalorierna. Lite roligt faktiskt. Kanske inte så jätte seriöst, men ja testa själv! Och ju mer man tränar, desto mer får man äta. Höhö.


Tired

Jag är trött, så trött att jag vilat middag i två timmar. Fy fan så skönt det ska bli, när jag blir pensionär! Vila middag minst tre gånger per dag.

Men tills dess att jag blir 65 och pensionär, så tänker jag promenera bort tröttheten. Så ser ni någon som står lutad mot ett träd och sover, så ja, ingrip inte. Jag förbereder mig på pensionärslivet...


Cry baby

Jag är så förbannat trött på människor som ägnar stora delar av sin vakna tid åt att tycka synd om sig själva och att gnälla över diverse problem. Om man vet vad problemet är, gör något åt det då. Att det ska vara så förbannat jävla svårt!

Den enda som får tycka synd om sig själv, det är jag. Haha.


JAG HATAR

Jag hatar att handla mat. Det är skittråkigt! Ingen inspiration har jag och det känns som om denna månad har blivit en riktig skit månad när det kommer till planering kring maten. Jag funderar på att beställa linas-matkasse. Fungerar det tro? Det kanske är något att ha, de levererar till Vingåker och Katrineholm för de som är intresserade.

Om inte så kanske det är någon som har tips på hur man handlar och planerar på bästa sätt?


Fuck att vara kvinna

Ibland hatar jag vara kvinna. Jag hatar framförallt den kvinnliga, mammiga, omständliga kvinnohjärnan. Mammiga var kanske inte rätt ord, men moderliga...

Är det bara jag som har svårt att tala klarspråk, iaf när det kommer till sin partner/sambo? Jag kan aldrig tala klarspråk. Daniel ber på sina bara knän eller ser bara fruktansvärt förvirrad ut när detta sker, eller inte sker kanske man ska säga. Här kommer ett exempel, en situation som ägde rum för ca en timme sedan.

Daniel kommer hem för att hämta sin plånbok för att kunna ta en öl tillsammans med sin bror. För att ni ska fatta, så gick Daniel hemifrån runt åtta snåret och han skulle komma tillbaka runt elva hade han tänkt. Skitsamma.

Jag: så du ska gå ner till Joans nu?
D: ja?
Jag: går du hem när du vart där, eller går du bort till din bror igen?
D: jag vet inte. Jag tror att jag går hem till min bror igen.
Jag (börjar analysera...): så klockan är strax innan tio och du ska gå till Joans nu, ni kanske är där en halvtimme och då är klockan kanske halv elva och DÅ ska du gå hem till din bror igen? Så få kommer du inte vara hemma till runt elva?
D: nej, inte exakt elva. Kanske senare. Eller vad vill du?
Jag: jag?! Okej, men då vet jag, då struntar vi i filmen ikväll, det blir för sent. Då kommer jag sova när du kommer hem igen sen...
D: men då kommer jag hem runt elva. För din skull.
Jag: men jag vill inte att du ska komma hem för att jag vill, utan för att du ska vilja det.
D: men jag vill det. Vad vill du?
Jag: vill vara hemma med dig, men vill inte du det så...

Sen kommer jag inte ihåg mer. Behöver jag skriva mer? Är det för att jag är tjej, trött, lite tofflig eller bara allmänt dum i huvudet? Ibland önskar jag att man kunde spola tillbaka tiden... Göra och säga om.

Jag är ingen toffel, jag har bara jävligt svårt att vara TYDLIG!

Gaaaaaaaaah.


Tråkig? Mogen? Gammal? Pensionär? Torr? Vuxen?

Ja, titlarna är många. Men vad är man? Jag har väldigt svårt att kategorisera mig själv och mina val när det kommer till sysselsättning under helgerna. Jag vet inte, men jag funderar ofta kring vad folk, då även inkluderat mig själv, har för sig på helgerna. Ja, antalet storsupare och "fullt ös medvetslös" är många. Och det är oftast de som tycker att man är tråkig om man väljer att stanna hemma en hel helg. En hel helg utan party fram till morgontimmarna och alkoholförgiftning? Hur kan man medvetet välja bort det? Dessa människor är oftast de som också fyller hela "facebook-wallen" dagen efter med statusar i stuk med "mår som en påse skridskor idag", "aldrig mer alkohol" och "idag mår man som man förtjänar". Det är sällan man ser statusar som "jäklar vad kul vi hade igår, tack som fasen allesammans" eller "hade en kanonkväll igår och mår prima idag"! Och eftersom att facebook nu har blivit de flestas mekka, så måste man väl gå efter statusarna på facebook? Och ja, av dem att tyda så kan man väl inte säga att det verkar som om alla dessa människor har haft det så speciellt roligt i helgen? En gång, okej, men varje helg, det kan ju inte vara någon hit - eller? (håll utkik efter print-screens imorgon, söndag. För det är då alla skriver om hur dåligt de mår, haha.)

Jag dömer inte. Jag analyserar bara. Jag hoppas inte heller att du som läser dömer mig? Jag dricker också alkohol, inte varje helg, inte ens varje månad. Jag dricker när jag känner för det, och när jag vill. Jag känner inte att jag behöver dricka på varje fest som jag går på. Jag vet inte, jag tror ärligt talat att jag egentligen skulle klara mig ganska så bra utan alkohol? Men ja, ibland är det gott och roligt. Faktiskt. Jag tror inte att någonting blir roligt om man gör det för ofta. Det kan nog bli ganska så uttjatat. Men ja, alla är vi olika och tacka gudarna för det i många sammanhang!

Är det bara jag som spenderar en kväll hemma, fundersam över denna frågeställning? Jag hoppas inte det. Men ja, jag tycker att detta ämne är något som är intressant och spännande att diskutera. Oavsett så finns det inget rätt eller fel. Men jag önskar bara att många fler kunde skriva roliga och positiva "dagen-efter-facebook-statusar" som ett tecken på att gårdagen faktiskt blev bra. För egentligen? Vem vill vara bakis? Vad är en bakfylla, egentligen? Vätskebrist och trötthet? Inget att gråta över. Skyll dig själv, skulle jag snarare säga. Alkoholist javisst - klassiskt uttryck - patetiskt om ni frågar mig. Egentligen, vem vill vara/bli alkoholist? Att bli rik och vältränad, det är något man vill bli. End of story.

Nu ska jag titta vidare på filmen "Bröllopsduellen", hämta min Marabou och vira in mig i en filt. Sen ska jag duscha. Och imorgon kommer vi att ses på facebook, pigga och glada! (Jag ber att får återkomma med ännu ett analyserings-inlägg imorgon. Upp till bevis.)

Hoppas att ni ALLA får en trevlig kväll. Nej förresten, sup och svälj trevlig helg.




I form

Fick hem mitt andra nummer av tidningen iForm. En riktigt bra tidning i mina ögon, och den bästa av prenumerationer som jag haft genom åren. Tidningen är fylld med träningstips och recept, och lite rolig hälso-fakta! Ett hett tips till er som vill börja prenumerera på en bra tidning.

Just det, godkänt på matte provet i morse! Känns så jäkla bra. Några bra timmar på jobbet, och allt är bara bra idag. Nu tänkte jag äta och städa lite, för att sedan bege mig ut till båsenberga för en promenad.

En bra fredag helt enkelt.


Ibland säger det bara klick

Det är helt otroligt. Det blir som ett lyckorus i kroppen. Jag älskar det. Jag älskar att vara bland människor som får mig att skratta, som ger mig kunskap och som uppskattar mig. Jag känner bara ren glädje, för egentligen, finns det något finare än fina relationer till andra människor? Jag tror inte det.

Jag har ändrat mig, eller ändrat mig, det kanske inte jag har. Men jag har bytt inriktigtning, eller ja inte det heller egentligen. Jag har bara lagt till ännu ett val till en högskola. Ett treårigt program på distans, där man läser med inriktning på pedagogik, psykologi och kommunikation. Fruktansvärt intressant! När man är färdig, så kan man arbeta som jobbcoach (eller som coach överlag), kurator, lärare på högskolenivå, arbetsförmedlare, arbeta och hjälpa människor överlag helt enkelt. Jag fick tipset av en kvinna som jag går i samma klass som, på Viadidakt. Hon har sökt utbildningen, och nu har jag också gjort det. Och det känns bra.

Vi får väl se, om jag kommer in. Men det vore roligt i alla fall.
Det visar sig. Vi får se vad det slutar på.

Spännande. Pirr, pirr.


Jag ska nu använda hjärnan


Jag kämpar på

...kan granatäpple vara den mest onödiga, komplicerade och goda frukt som finns? Svar ja. En jävla massa jobb för så lite frukt, egentligen! Men hur gott är det inte då? Och så innehåller det en massa antioxidanter som på lång sikt kan förebygga cancer. Inte dåligt.

Så till er alla som jag älskar, ät massa antioxidanter så att ni inte får cancer! För det tänker jag inte tillåta.


How does it feel?

Mycket irritation. Inte mitt problem, och tacka gudarna för det. Men ja irriterande ändå. Får man skriva så här? Ja, det bestämmer jag att man får.

Jag är sugen på torkat kött. Parma skinka med melon. Pannbiffar. Jag är hungrig, dags för en fet frukost. Haha.


Två dagens rätter

Undra på om jag ska påbörja en karriär som kock. Jag tror inte att det skulle bli total-fail i alla fall.

Första bilden: lunch, tonfiskröra, ägg och grönsaker.

Andra bilden: lax i foliepaket, broccoli & blomkål och hemmagjord kall citron och dillsås.

Låter inte helt fel att äta efter LCHF va? ;)


Hör mitt skrik!

Jag skriker. Jag för ett så fruktansvärt ljud. Det borde göra ont i era öron, så ont att ni borde vilja göra allt för att få mig tyst. Men inte ens det kan ni göra. Jag ber er, snälla. Se det som jag ser. Jag gör vad jag kan, eller vad jag borde. Det är min skyldighet, det är er skyldighet. Ni är skyldig mig ett öra, en stund då ni är mina viktigaste och enda åhörare. Då ni är min publik, och jag är det endaste enda som ni kan höra.

Ett skrik ut i det tomma, så känns det. Inte ens ett eko. Ingenting. Tomt.





Can you feel it?

Har just avnjutit en smaskig lunch, spenatsoppan ifrån igår tillsammans med ett ägg och majonäs! Så jäkla gott. Idag är det dags att umgås med Ida, promenad, mat och bio. À la LCHF. Så klart! Om en vecka så är det dags att avslöja resultatet av LCHF à la två veckor. Jag är spänd, är inte ni det? Jo, visst är ni det!


Aha, aha i like it

Jag har funderat mycket kring LCHF. Och jag tror att jag kan fortsätta med det här ett tag till. Daniel får göra som han vill, för jag börjar tycka om det här. Kanske ökar kolhydraterna efter några veckor, så att det inte blir noll kolhydrater. För det mår inte kroppen bra av! Jag har kommit in i rutiner och jag känner av skillnaden. Detta är som många säger en mer långsiktig kosthållning, för när du sen börjar äta kolhydrater på normal nivå igen så kommer du öka i vikt, massor! Och då tänker jag att det är bättre att tillföra lite då och då. Åter till det lilla landet lagom.

Funderar på om jag ska ta mig en promenad/powerwalk/joggingtur en jäkla blandning, men roligt att variera turen lite grann! Kanske ska ta med mig fin-hunden också? Roligt med sällskap!

Sen är det spenatsoppa som gäller.


Dinner-time

Pannbiffar, gräddsås och blomkålsmos à la LCHF. Så klart!


Lovely!

Roligt att se att min fina vän är redo att stå för sitt. Ett svar är det enda jag begär, och det var precis vad jag fick. Samtidigt så tror jag att det där med barn inte är något som man förstår sig på förens det "drabbar" en själv. Som min mamma sa; känslan och kärleken till ett barn går ej att beskriva, den måste upplevas!

Vem vet det kanske är jag som sitter där en vacker dag med en massvis med ungar? Njae, lagom är bäst.

Nog om barn. För att ens ha ork till att tillverka dem så måste man ha energi i form av mat. Ja, allt hänger ihop mina vänner! Ha. Ha.


Sweet

Daniel och hans vän Joel lanar här hemma, den moderna världens sätt att umgås. Men ingen billig Billys-pizza eller gorbys så långt ögat kan nå. Pojkarna slängde ihop lite fläskfilé och grönsaker, jäkligt smaskigt faktiskt! Så jag har ätit kvällsmat x 2 idag. Mmmmmm massa fettigheter! Nu ska vi kolla på en film.

Jag är en nöjd Emma idag. Och imorgon ska jag ta ut fläsket på en behövlig promenad. Ganska fett faktiskt.

Ha. Ha.


Kvällsmat à la LCHF

...det ska ju även tilläggas att det var för jävla gott! (coleslaw sallad, avokado, honungsmelon och parmaskinka!)


Ifråga-sättande

Idag var jag, min syster och mina föräldrar ute och åkte. Vi åkte till en veteranbils-utställning, käkade lunch och tittade i ett par affärer. En trevlig dag tillsammans med delar av min familj. Vi tog även en tur förbi mitt och min andra halvas kommande näste, det fina huset som vi fått supermöjligheten att hyra. Mamma och pappa tyckte att det såg riktigt bra ut, och det är något visst med föräldrars åsikter. Personligen är jag inte väldigt påverkad av dem, men ja en viss påverkan har de. De har erfarenheten och kunskaperna.

När jag såg huset så kunde jag se mig och min blivande bästa vän tillsammans i trädgården. Den vännen som jag tänker skaffa mig när vi flyttat in i huset. Oavsett vad andra människor tycker. Jag ska spara, jag ska planera och jag ska göra mitt bästa. Så ifrågasättandet kan vi lämna någon annanstans. När jag hör människor ifrågasätta mina planer, så kan jag bli en aning irriterad. Min pappa sa, "en hund, och sen är väl inte ungarna långt borta"?

Jag förstår hans scenario, jag förstår att det är hans rädsla. Att jag ska stå där med hund, ungar och se min lärar/karriärdröm blåsa bort med vinden. Men kära pappa, det är inte så det kommer att bli. Jag är inte sådan. Jag vill inte ha några barn. Nu. Jag vill ha en hund. That's it. Jag vet inte om det är en fas, eller om det är en permanent åsikt, men jag är inte speciellt intresserad av barn. Jag har liksom fått nog. Jag tycker om barn, eller hur man nu ska uttrycka sig, och jag tror och hoppas att de flesta ungarna tycker om mig också. Men ja, det är inte mycket mer än så. Just nu känns det som en enda stor baby-boom. Gravida, barnvagnar och ungar till både höger och vänster. Jag har ett par vänner som snart ska bli föräldrar, och jag är så glad för deras skull och jag önskar dem allt gott. Så tro ingenting annat.

MEN jag under senaste tiden funderat en hel del kring det ämnet, att skaffa barn. Jag förstår inte poängen, det kanske inte heller finns någon verklig poäng med att skaffa barn. Och det stör mig en hel del. Det måste finnas en anledning till att man vill ha ännu en person att älska, en person som kommer att kosta dig halva din livsförmögenhet, en person som kommer att uppta 90 % av din dagliga uppmärksamhet, och 100 % av din livs-uppmärksamhet? Ja, evigt ansvar. Låst minst 18 år fram över... Vet ni förresten att ett barn kostar ca en miljon kronor de första 18 åren? Så varför bestämmer sig människor för att skaffa barn? Jag har så svårt att förstå det där. Det är ett jäkla ansvar.

Och varför är det enklare att ifråga sätta mig som vill skaffa en hund? Och varför ifrågasätter ingen en kvinna och man som ska skaffa barn? Får man ens ifrågasätta ett sådant beslut när det kommer till barn, så länge inte kvinnan och eventuellt mannen är yngre än 18 år? För skaffar man barn när man är under arton år, så är man oansvarig och är man över tjugo år så är man vuxen? Och ålders-gränsen är väldigt hårfin.

Vi människor har svårt att vara själva. Skaffar vi barn för att minska risken för att dö ensamma? Jag vet själv de gånger jag tagit hand om personer som ligger inför döden, och om de inte har haft barn så har jag tänkt tanken "vilken ensam människa". Det är sant. Vem vill dö ensam? Nu är det många frågor på en gång. Men den enda frågan jag är irriterad på är, VARFÖR SKAFFAR MAN BARN? Det kan inte enbart vara för att man vill ha barn och någon att älska. Det är inte en acceptabel anledning. Ge mig fler, gärna konkreta sådana!

Jag har konkreta anledningar till att skaffa mig en hund.
1. Jag tror att hundar kan vara mitt intresse.
2. Jag vill se om det stämmer att hunden är människans bästa vän.
3. Jag vill en lurvig varelse att gosa med. Ha. Ha.
4. Jag vet att jag är beredd på ansvaret.


Jag ska börja ifrågasätta tillverkandet av ungar. "Varför vill du ha barn? Varför ska ni skaffa barn?"
...antingen så får jag ett svar, eller kanske en käftsmäll?




Mellanmål à la LCHF


Snabbmat är inte för alla...

Jag kanske är cynisk. Men jag har just ätit ett mål mat på snabbmatskedjan MAX, och jag kan bara konstatera att snabbmat inte är för alla. Eller kanske inte för någon överhuvudtaget. Vad gör vi med våra kroppar? Jag tror inte att det finns någon som kan avnjuta ett mål mat där eller på någon snarlik matkedja, utan att tampas med det dåliga samvetet.

Usch.


Sleep tight

Marmorbyn säger god natt!


Home Sweet Home

Vi har ätit middag och skrattat till svensk humor när den är som bäst! Kan inte tänka mig att jag åker tillbaka till wingfield ikväll, Home Sweet Home forever and ever. Jag tänker nog knoppa strax, är för jäkla trött. Kanske ta sig en joggingtur imorgon bitti? Vi får se.

På återseende gott folk.


<3

Du kan nog vara världens finaste. En riktig drömhund! Tänk när vi flyttar, hur ska jag då klara mig? Sorgligt.


Promenad!

Agnes kom på besök nu på kvällen, och vi bestämde oss för att ta en riktigt härlig promenad. Skönt att rensa huvudet och fylla på hjärnan med frisk luft. Ingen syrebrist här inte.

...när vi gått halvvägs så hittade vi en död skabb-räv. Den var helt kal, stackaren. Vila i frid räven!


Happiness

Det går i perioder, allt går i perioder. Humör, relationer, arbete, ekonomi, studier, lycka, energi, vikt (höhö). Men ibland känner jag bara att allt är i balans, ett lyckorus helt enkelt. Ibland varar det i dagar, ibland veckor. Men ja, just nu beifnner jag mig i ett sådant rus. Why? Jo, min och Daniels relation är på topp just nu, vi ska - idag faktiskt - skriva kontrakt med vår framtida hyresvärd, mina studier går bra, mina vänskapsrelationer är också på topp, och tackvare den föregående veckan så anser jag att jag har toppenvänner! Jag kan äntligen börja leta efter en kommande hund, kennel och annat som rör ett hundköp. Ja, livet är bra härligt ibland!

Jag och Daniel påbörjade LCHF igår, och när vi vägde in oss igår kväll så hade jag gått ner 1,5 kilo sedan sist jag vägde mig (ca 2 veckor sedan), så det kändes lite peppande! Jag trivs bra med LCHF, faktiskt. Jag har inte känt mig hungrig och jag har inte heller saknat kolhydraterna. Jag har blivit helt manisk när det kommer till recept, jag letar och letar. Jag läser och studerar metoden till punkt och pricka. Roligt att pröva något nytt!

Nu: deklarera. Sista dagen idag.
Sen: Beethoven 4.

image description


Frukost

Hallonsmoothie.

1 dl grädde.
1 dl turkiskt yoghurt.
1 dl hallon.


Kvällsmat och bröd

Till kvällen blev det broccolisoppa och på senare kvällen fick jag ett bak-ryck och slängde ihop några Oopsies (LCHF bröd helt utan kolhydrater!) smakade helt okej!

Nu ska jag vila huvudet några timmar!

Ta hand om er, och varandra!


Lunch

Stekt kyckling med (hemmagjord) fetaoströra.


Dag ett

Här kommer matsedeln och min inköpslista!


Valborg

Bra kväll. Mycket roliga människor. Nu ska jag koka mig ett par ägg och lägga mig i soffan och titta på Beethoven nr 2!

Pics. (jag tror, eller vet, och hoppas på att en tjej som börjar på S läser detta inlägg och ser vilken fin frisyr jag hade igår! Jag brukar nämligen tjata på henne om att hon ska ha knut/boll. Haha! Det är snyggt son fasen!)




RSS 2.0