Till hundra procent

Det har alltid vart ett problem för mig, att lyssna på musik. Jag tycker om musik, och jag har en lista på cirka 250-300 låtar som jag håller fast vid, gammalt som nytt. Och musik är något estetiskt och det de som producerar musiken vill förmedla en känsla. Och jag är rädd för alla dessa känslorna. Jag vill hela tiden vara säker på att jag lyssnar på rätt musik för den sinnesstämningen jag har just då när jag lyssnar. Jag är liksom rädd att om jag lyssnar på en glad låt då när jag är ledsen och deppig, att jag då ska bli glad och glömma bort att jag mår dåligt. Fast det värsta är att lyssna på sorgsna låtar när jag är glad, jag är rädd för att jag ska bli raka motsattsen och börja tänka på hemska saker. Visst det har blivit bättre med tiden, men det finns fortfarande vissa låtar som skrämmer mig. Ibland är jag rädd för att känna, även fast jag ofta är en person som känner väldigt mycket.

Och ibland kan det till och med vara så att jag älskar melodin men inte den tillhörande texten, och tvärt om. Nu lyssnar jag på min lista "lugn & ro", för att jag är inne i en sorgsen period. Och musiken bekräftar mina känslor, tillåter mig att gråta och känna det jag känner. 

Just nu lyssnar jag på Sixx-AM - Girl with golden eyes.

Lyssna och ta in texten. 
Då får man en liten, liten insikt i vad endel människor går i genom. 
Fy fan.