Till hundra procent

Efter att jag har smällt i mig en skål med havregrynsgröt med krossade linfrön och ett glas med proviva, är jag nu mätt och redo. Redo för några timmars plugg tillsammans med Malin på viadidakt. Sen är det träning som står på schemat, och framåt kvällen kommer mina föräldrar och en av systrarna på besök för lite fredagsmys.

Jag längtar tills vi flyttar. Så jävla skönt att komma härifrån!

Då är det jag, andra halvan och hunden som gäller.

Ida och jag körde i genom elljusspåret två gånger, 2,5 km x 2. Först powerwalk, och sen intervaller. Duktigt tycker säkert ni. Och sen kom Ida och jag till vår stora passion och kärlek här i livet, mat. Och det var de kalorierna det... Men ja, gott var det. Och, egentligen vad gör det? Äta måste man och en promenad är bättre än ingen promenad. Less is more!

Haha. Varför är jag inte förvånad?

God morgon. Här ligger jag i min varma säng, med världens bästa sovsällskap - Ida. Daniel kommer på andra plats. Han fick sova på soffan i natt, för vart skulle annars Ida sova? Haha. Jag har i alla fall sovit riktigt bra i natt, inte vaknat en enda gång. Och nu vill jag gå upp och äta min älskade och efterlängtade frukost! Men Ida vill sova vidare...

Planerna för idag är, att motionera. Vi tänkte ta oss en skön promenad och avsluta det med lunch. För på eftermiddagen är det dags för jobb för Idas del och DÅ är det dags för mig att gå en rond emot matteboken.

Må bäste man vinna... Bring it on bitch!

Ser jag inte jäkligt utvilad ut?

Dags att säga farväl till mina favorit-trosor. Vi har färdats en lång väg tillsammans, 6 år tror jag! Du kanske i te var det vackraste paret i byrålådan, men ack så sköna. Varför är trosor som skönast när man haft dem länge? Ju trasigare, urtvättade, missfärgade (haha, höhö, hihi) och äldre de är, desto bättre och skönare!

Har ni också favorittrosor som är fula som stryk? Typiskt tjejgrej tror jag.

Jag promenerade i 45 minuter, och tröttheten är som bortblåst! Nu har jag avnjutit en massa god mat, lax i ugn, potatis och broccoli. Smaskens!

Jag har laddat hem en ny app som heter "shape-up", där man kan hålla koll på kalorierna. Lite roligt faktiskt. Kanske inte så jätte seriöst, men ja testa själv! Och ju mer man tränar, desto mer får man äta. Höhö.

Jag är trött, så trött att jag vilat middag i två timmar. Fy fan så skönt det ska bli, när jag blir pensionär! Vila middag minst tre gånger per dag.

Men tills dess att jag blir 65 och pensionär, så tänker jag promenera bort tröttheten. Så ser ni någon som står lutad mot ett träd och sover, så ja, ingrip inte. Jag förbereder mig på pensionärslivet...

Jag är så förbannat trött på människor som ägnar stora delar av sin vakna tid åt att tycka synd om sig själva och att gnälla över diverse problem. Om man vet vad problemet är, gör något åt det då. Att det ska vara så förbannat jävla svårt!

Den enda som får tycka synd om sig själv, det är jag. Haha.

Jag hatar att handla mat. Det är skittråkigt! Ingen inspiration har jag och det känns som om denna månad har blivit en riktig skit månad när det kommer till planering kring maten. Jag funderar på att beställa linas-matkasse. Fungerar det tro? Det kanske är något att ha, de levererar till Vingåker och Katrineholm för de som är intresserade.

Om inte så kanske det är någon som har tips på hur man handlar och planerar på bästa sätt?

Ibland hatar jag vara kvinna. Jag hatar framförallt den kvinnliga, mammiga, omständliga kvinnohjärnan. Mammiga var kanske inte rätt ord, men moderliga...

Är det bara jag som har svårt att tala klarspråk, iaf när det kommer till sin partner/sambo? Jag kan aldrig tala klarspråk. Daniel ber på sina bara knän eller ser bara fruktansvärt förvirrad ut när detta sker, eller inte sker kanske man ska säga. Här kommer ett exempel, en situation som ägde rum för ca en timme sedan.

Daniel kommer hem för att hämta sin plånbok för att kunna ta en öl tillsammans med sin bror. För att ni ska fatta, så gick Daniel hemifrån runt åtta snåret och han skulle komma tillbaka runt elva hade han tänkt. Skitsamma.

Jag: så du ska gå ner till Joans nu?
D: ja?
Jag: går du hem när du vart där, eller går du bort till din bror igen?
D: jag vet inte. Jag tror att jag går hem till min bror igen.
Jag (börjar analysera...): så klockan är strax innan tio och du ska gå till Joans nu, ni kanske är där en halvtimme och då är klockan kanske halv elva och DÅ ska du gå hem till din bror igen? Så få kommer du inte vara hemma till runt elva?
D: nej, inte exakt elva. Kanske senare. Eller vad vill du?
Jag: jag?! Okej, men då vet jag, då struntar vi i filmen ikväll, det blir för sent. Då kommer jag sova när du kommer hem igen sen...
D: men då kommer jag hem runt elva. För din skull.
Jag: men jag vill inte att du ska komma hem för att jag vill, utan för att du ska vilja det.
D: men jag vill det. Vad vill du?
Jag: vill vara hemma med dig, men vill inte du det så...

Sen kommer jag inte ihåg mer. Behöver jag skriva mer? Är det för att jag är tjej, trött, lite tofflig eller bara allmänt dum i huvudet? Ibland önskar jag att man kunde spola tillbaka tiden... Göra och säga om.

Jag är ingen toffel, jag har bara jävligt svårt att vara TYDLIG!

Gaaaaaaaaah.

Fick hem mitt andra nummer av tidningen iForm. En riktigt bra tidning i mina ögon, och den bästa av prenumerationer som jag haft genom åren. Tidningen är fylld med träningstips och recept, och lite rolig hälso-fakta! Ett hett tips till er som vill börja prenumerera på en bra tidning.

Just det, godkänt på matte provet i morse! Känns så jäkla bra. Några bra timmar på jobbet, och allt är bara bra idag. Nu tänkte jag äta och städa lite, för att sedan bege mig ut till båsenberga för en promenad.

En bra fredag helt enkelt.

...kan granatäpple vara den mest onödiga, komplicerade och goda frukt som finns? Svar ja. En jävla massa jobb för så lite frukt, egentligen! Men hur gott är det inte då? Och så innehåller det en massa antioxidanter som på lång sikt kan förebygga cancer. Inte dåligt.

Så till er alla som jag älskar, ät massa antioxidanter så att ni inte får cancer! För det tänker jag inte tillåta.

Mycket irritation. Inte mitt problem, och tacka gudarna för det. Men ja irriterande ändå. Får man skriva så här? Ja, det bestämmer jag att man får.

Jag är sugen på torkat kött. Parma skinka med melon. Pannbiffar. Jag är hungrig, dags för en fet frukost. Haha.

Undra på om jag ska påbörja en karriär som kock. Jag tror inte att det skulle bli total-fail i alla fall.

Första bilden: lunch, tonfiskröra, ägg och grönsaker.

Andra bilden: lax i foliepaket, broccoli & blomkål och hemmagjord kall citron och dillsås.

Låter inte helt fel att äta efter LCHF va? ;)

Jag skriker. Jag för ett så fruktansvärt ljud. Det borde göra ont i era öron, så ont att ni borde vilja göra allt för att få mig tyst. Men inte ens det kan ni göra. Jag ber er, snälla. Se det som jag ser. Jag gör vad jag kan, eller vad jag borde. Det är min skyldighet, det är er skyldighet. Ni är skyldig mig ett öra, en stund då ni är mina viktigaste och enda åhörare. Då ni är min publik, och jag är det endaste enda som ni kan höra.

Ett skrik ut i det tomma, så känns det. Inte ens ett eko. Ingenting. Tomt.

Har just avnjutit en smaskig lunch, spenatsoppan ifrån igår tillsammans med ett ägg och majonäs! Så jäkla gott. Idag är det dags att umgås med Ida, promenad, mat och bio. À la LCHF. Så klart! Om en vecka så är det dags att avslöja resultatet av LCHF à la två veckor. Jag är spänd, är inte ni det? Jo, visst är ni det!

Jag har funderat mycket kring LCHF. Och jag tror att jag kan fortsätta med det här ett tag till. Daniel får göra som han vill, för jag börjar tycka om det här. Kanske ökar kolhydraterna efter några veckor, så att det inte blir noll kolhydrater. För det mår inte kroppen bra av! Jag har kommit in i rutiner och jag känner av skillnaden. Detta är som många säger en mer långsiktig kosthållning, för när du sen börjar äta kolhydrater på normal nivå igen så kommer du öka i vikt, massor! Och då tänker jag att det är bättre att tillföra lite då och då. Åter till det lilla landet lagom.

Funderar på om jag ska ta mig en promenad/powerwalk/joggingtur en jäkla blandning, men roligt att variera turen lite grann! Kanske ska ta med mig fin-hunden också? Roligt med sällskap!

Sen är det spenatsoppa som gäller.

Pannbiffar, gräddsås och blomkålsmos à la LCHF. Så klart!

Roligt att se att min fina vän är redo att stå för sitt. Ett svar är det enda jag begär, och det var precis vad jag fick. Samtidigt så tror jag att det där med barn inte är något som man förstår sig på förens det "drabbar" en själv. Som min mamma sa; känslan och kärleken till ett barn går ej att beskriva, den måste upplevas!

Vem vet det kanske är jag som sitter där en vacker dag med en massvis med ungar? Njae, lagom är bäst.

Nog om barn. För att ens ha ork till att tillverka dem så måste man ha energi i form av mat. Ja, allt hänger ihop mina vänner! Ha. Ha.