Till hundra procent

Nu är jag här igen, för att skriva lite. Jag har under den senaste tiden börjat lyssna mycket på radio, då i första hand P3 och radiokanalens alla trevliga och intressanta program, och det har faktiskt gjort mig lite mer allmänbildad och smart. Enligt mig själv i alla fall. Idag blev det inget jobb för min del, så jag är hemma och pluggar istället. Just nu sitter jag i köket och lyssnar på P3:s program, Nyhetsguiden. Mycket intressant och roligt att lyssna på! Och just nu är de i full gång att diskutera ett spännande ämne, rökning och rökförbud på allmänna platser. Åh, jag kände bara att det började klia i fingarna när jag hörde vilket ämne som det skulle diskuteras kring! Så jag var tvungen att ta en paus i pluggandet för att skriva några rader om detta ämne.

Ja, det var en het diskussion kring detta. De pratade med en kvinna ifrån sluta-röka-linjen och en man som är chefredaktör för en tidning. Och mannen var emot rökförbudet och kvinnan var (givetvis) för förbudet. Mannens argumentationer var att rökare är utsatta människor i samhället med lägre inkomst och påverkan i samhället. PFFT! Så du menar att drottningen i England har liten inverkan på samhället? Hon röker som en borstbindare och englands folk avgudar henne! Dåligt argument. Ja, de må ha dålig inkomst, men jag säger som Lyxfällans programledare, det är inte inkomsten som har betydelse, det är utgifterna! Det spelar ingen roll om du tjänar flera hundra tusen varje månad, och har flera hundra tusen i utgifter! Så ja rökare har sämre med pengar, men det är väl ändå självförvållat? Jag hade inte heller så bra med pengar när jag VAR rökare. Och se på mig nu, nu har jag desto bättre ekonomi tack vare att jag slutade röka, jag har inte mer inkomst men jag har desto färre utgifter.

Kvinnan ifrån sluta röka linjen tyckte och trodde att detta eventuella rökförbud skulle kunna hjälpa alla dessa rökare som faktiskt vill sluta röka! En spark i baken, och så att de faktiskt kan få se att det går att göra allt även fast man inte röker. Det finns ingenting du INTE kan göra om du väljer att sluta röka, förutom att röka förstås. Att sluta röka ger dig bara mer möjligheter för att du kommer få leva ett friskare och förhoppningsvis längre liv. I alla fall kommer ditt liv att bli mer kvalitativt. Ja, jag talar av personliga erfarenheter. 

Så jag kan nog vara för ett rökförbud, även fast jag inte tror att det kommer att bli varken bättre eller sämre. Rökarna kommer att fortsätta röka, för att det är alltid roligare att göra det som man inte får och få chansen att provocera lite grand! Och vem är det egentligen som ska kontrollera så att detta förbud förblir ett förbud, och att alla följer förbudet? Det går ju inte att använda polisen och dess resurser till detta ändamål. Njae, det blir nog personlen på sluta-röka-linjen som kommer att få agera rök-poliser. Och sen är det faktiskt så att människor måste få bestämma själva, även fast till och med jag själv vill springa fram till första bästa rökare och stoppa ner cigaretten i halsen på personen! För att de ska förstå vad det EGENTLIGEN smakar. Jag har hittills fått två personer att sluta röka, och det är enbart tackvare min favoritbok. Det borde staten lägga pengar på, är att skicka ut en Allen Carr bok till varje person som röker. Så det så.

Enligt kvinnan på sluta röka linjen, så är det ca 85 % av alla rökare, som egentligen vill sluta. Ja, hör ni det. Helt otroligt egentligen. Men varför är det ingen som slutar då? Varför finns det fortfarande de människor som vill vara beroende av något i sitt liv? Varför ägna flera hundra miljoner timmar, dagar, veckor, år och decenier på att stå och suga på dessa giftpinnar? När man kan ägna precis samma tid och desto mer på att faktiskt leva ett liv UTAN nikotion och andra droger.

Har du tänkt tanken på att sluta? Bara en enda tanke är det som behövs! Det finns hjälp att få, DU KAN SLUTA RÖKA! Här hittar du räddningen. Hör gärna av er om frågor, funderingar och gnäll till mig, jag står gärna till ert förfogande! Tro mig, jag vet hur det är. Oavsett om du har rökt i ett halvår, ett år eller 65 år så gör det ingen skillnad! Alla rökare är rökare, oavsett hur inbiten man tycker att man är. Beställ boken, läs den och se vad lite ord kan göra för dig. För er som inte tror mig så säger jag såhär:

Beställ boken, läs den. Skulle den inte hjälpa dig, så kan jag till och med köpa boken av dig och så får du i stort sett pengarna tillbaka. Då kan du ta de ca 75 kronorna som du fått tillbaka av mig, att köpa cigaretter för istället! Jag lovar. Jag vet att det står mycket på spel, men det känns inte som om ni har lyssnat tillräckligt på mig. Som om ni rökare inte tror på mig. Men snälla gör det. Så vad har du att förlora? INGENTING.

Gör nu som jag säger, och sen hör av du av dig och berättar om vad boken gjorde för dig. Jag lovar, jag kommer inte bli tvungen att ge tillbaka en enda krona. Så säker är jag på min sak.

Hejdå.

Ja, som rubriken lyder. Det har vart en bra och dålig dag. Dagen började bra i alla fall, tills det att mensvärken gjorde mig påmind om hur förjävligt livet kan vara ibland. Men jag gjorde som alla andra kvinnor gjort under århundraden, jag bet ihop. Daniel plockade upp mig och vi begav oss mot Örebro för lite provkörning av bilar. På vägen hem så var fortfarande det mesta bra, men när vi anlände hem så kom mitt PMS utbrott. Det smög sig liksom på, och efter en timme hemma så fick jag nog.Hela kroppen bubblade och jag hade bara lust att slå till Daniel, vilket jag inte gjorde, men så kändes det.

Egentligen ingen stor sak, bara det att allt gick åt helvete. Små, små, små saker som går fel och som tillslut avslutas med ett jävla kaos. Jag brände soppan som jag var i full gång med att tillaga och efter att jag upptäckt det så började jag skrika och slå i köksluckorna så att det stod härliga till. Jag fick D A M P. Jag fick hämta en ny kastrull och skrikandet fortsatte och de fula orden bara vällde ur mig. Detta var givetvis Daniels fel, stackaren. Där sitter han i datarummet helt oskyldig med tandvärk och förkylnig. Och jag får damp på honom för att han inte kommit in i köket och hjälpt mig, eller i alla fall frågat varför jag var arg och förde sådant liv! (Till er män som läser detta: när en kvinna smäller i skåpsluckor, dörrar eller annat dylikt så är det ett rop på hjälp, men vi är för stolta för att kunna säga det. Så för att rädda köksinredningen och för ert eget bästa, gå så långt ifrån en arg kvinna som möjligt eller visa empati. Hjälp till. Fjäska. Enda lösningen.) Ja, det hela slutade med lite skrik och gap i hallen, över ett skohorn som råkade falla i golvet tre gånger på raken. Jag började gråta över att vi bråkade. Jag ville resonera och försonas, men det ville inte den andra parten. Då grät jag över att Daniel inte ville krama mig hejdå inför min promenad. Daniel gav mig en halvdann kram. Jag började gråta för att man aldrig ska skiljas som ovänner! Jag grät lite till. Vi kramades och sen gav jag mig ut på en 40 min PW. Och sen var allt bra igen.

Lite småtjaffs från och till under hela kvällen, men kan man förvänta sig annat när den ena är känslomässigt labil och instabil och den andra springer runt med tandvärk och en förkylning? Domedagen. Men nu känns atmosvären bra igen här hemma. Och köksluckorna och den resterande inredningen är som den ska. Undra på hur bråken går till i ett lesbiskt förhållande? Den östrogennivån är inte att leka med kan jag tro.

Puh, nu är jag trött. God natt.

Tänk er att höra en råtta vandra runt i din vägg? Äckligt? Okej, det är så jag har det. Jag sitter och tittar på tv och hör hur en råtta går ifrån ena sidan rummet till andra sidan rummet. I väggen. Den har gjort en berg och dalbana i väggen. Så jävla äckligt! Men har som tur är inte hört något i de andra rummen. Hoppas fan att det "bara" hörs när man tittar på tv. Blä. Äckliga jävla djur.

Tittar på Snookie & Jwoww på MTV. Jävla skit säger jag bara. Hatar alla dessa serier med dumma, korkade och omogna människor i. Som lever på att beté sig som idioter och får pengar för att säga korkade saker. Nu bytte jag till nyheterna istället, känns lite mer intellektuellt i alla fall. Vuxenpoäng jajjamensan!

23.05

Gör det bara. Ta hand om hela din kropp. Lova mig att aldrig skada din kropp eller själ. Lova att aldrig låta någon göra något mot dig som du inte vill, gäller både hjärta och kropp. Snälla värdesätt dig själv. Du är lika viktig som alla oss andra, du är bara lite annorlunda så som vi alla är. Du råkar bara vara dig själv. Lova mig att aldrig vara någon annan än dig själv. Se dig själv som en viktig person. Snälla oavsett erfarenheter och bakgrund, värdesätt dig själv. Glöm inte bort dig själv.
    Det är lättare sagt än gjort, men alla borde vi få en handbok när vi föds, som man aldrig får glömma eller tappa bort. Där allt viktigt står. Så att man aldrig glömmer. Så att allt finns där, alltid. Så att man alltid vet vad man ska göra i alla situationer. Så att aldrig någon gör fel. Så att det aldrig uppstår några misstag eller oönskade situationer. Så att det aldrig faller tårar. Så att man aldrig säger saker man kommer att ångra. Så att man alltid vet när kärleken är obesvarad. Så att man aldrig blir sårad av något, av någon. Så att man alltid mår bra, så att man kan leva livet fullt ut. För livet är bara glädje, livet vet inte vad det negativa är. Om det aldrig sker några misstag, så finns det inget som kan få önskas ogjort. Om man alltid ler så finns inte det onda. Ett leénde gör allt bra igen. Eller? Njae.

Så vad skulle det stå i handboken?

Erfarenheter gör oss rika. Vi längre vi lever desto klokare blir vi. Men den som dör vid 30 års ålder är inte mer oviss än den som dör på sin hundraårsdag. Man vet så mycket man vet. Och det man inte vet finns inte. Snälla, låt oss lära oss av våra erfarnheter. Snälla, låt oss aldrig vara rädda för att upptäcka det vi inte vill upptäcka. Snälla livet, hindra oss aldrig. Tiden läker alla sår. Allting blir inte bättre med tiden, men med tiden så förändras allt. Våga uppleva, och våga chansa. Livet är för kort för att ta allt för givet.

Se på dig själv, ta dig själv på allvar.
Älska dig själv. Börja där och så får vi se.
I slutet så har vi bara oss själva.
De andra är bara ett plus.
Ett vackert plus.
De älskar dig om du, älskar dig själv först.
Du måste visa vägen.
De som vill älska dig, följer dig.
Men om du inte visar vägen, så finns det ingen som vet vart de ska gå.
Det är då det blir du. Bara du.
Du kan aldrig fly ifrån dig själv.

Du hjärta dig.

23.27

Ännu en dag har passerat med en väldig fart. Tog en riktig lång sovmorgon idag, det var välbehövt efter den oroliga natt som var. Daniel var iväg på jobb och kom inte hem fören kl 06.30 i morse, och flera gånger vaknade jag och undrade vart han var. Efter cirka en månad i huset så har jag fortfarande inte riktigt vant mig vid att somna och sova ensam, känns lite läskigt. Det är sådan skillnad jämfört med lägenhet, man hör så mycket konstiga ljud när man lever i ett hus och det är lite ovant till en början.

När vi båda vaknat till liv så begav vi oss in till Marieberg för att provköra bilar och handla mat. Det blev ingen prockörning dock, men vi har nog bestämt oss för vad för bil vi vill ha. En Toytota Avensis får det nog lov att bli, vi ligger fortfarande lite på funderarplanet, men ja det känns bra. Efter ett besök hos bilfirmorna så begav vi oss till Marieberg för lite mat och inhandling av mat. Vi tog en så kallad restaurang på må-få och det blev skit och pannkaka av allt. Skitmat och skitpersonal. Och 90 kr betalade vi för lite sketen mat! FY FAN. Och när jag frågade Gubbjävlen om lite grönsaker istället för potatis så fick jag till svar: "Räcker det inte med lite pizza-sallad"? Och jag orkade inte tjaffsa. Så ja för min del blev det ett par stekta kyckligbitar med en halvdann tzatziki och lite pizzasallad. Och det ingick inte ens dricka... Idioter. Hatar att kasta pengar i sjön och dålig mat. Det finns inget bättre än mat, i vissa fall, men inte i detta fall. Aldrig igen.

Varför är man så dum och inte tar diskussionen? Man betalar pengar för att de ska ge oss god mat och service, och vad får man? Visst är det så att kunden alltid har rätt? Jag är en person som hatar att ha överseénde med sådana här saker. Jag betalar, och du servar mig. Jag betalar och du får betalt. Nästa gång tänker jag klaga om jag inte är nöjd och börja kräva pengarna tillbaka! Hur ska annars krogen eller restaurangen veta om de är bra eller ej? Det är som med allt annat, får man inte höra kritik så går man runt och tror att allt är bra. Att ge dem kritik är att hjälpa de stackars restaurangägarna! Utan kunder är de ingenting. Tacka gudarna för att jag inte är inom restaurangbranschen. Då hade det blivit liv i luckan.

Jag är i alla fall nöjd med mitt enda köp idag, ett par fenomenala jeans ifrån KAPPAHL! Helt otroligt, har aldrig hittat något bra där hittills och nu fann jag mina finaste och bästa jeans någonsin. Och 30 dagar öppet köp. Och mycket bra personal! Det är vad man kan kalla service. Måste bara gå in dem lite...

Jag tog även en promenad förut. Och de sista hundra meterna så sprang jag! Tillslut det fortaste jag kunde, och jäklar vad kul det var. Ska fortsätta springa. Och den fina musiken gjorde inte saken sämre. Ni har väl inte missat Nause's nya "Hungry hearts" och Swedish House Maffias "Don't you worry child"? Skitbra!

Nu återgår jag till att äta choklad. Nam nam.

Ja kära vänner, idag känner jag mig som en riktig latmask. Det blev inget jobb idag, så jag och Daniel kunde ligga kvar i sängen lite längre, men jag har lärt mig av mina vuxna erfarenheter och därför blev jag inte långvarig i sängen. Jag har lärt mig att det lönar sig att kliva upp när man vaknar, annars är hela dagen förstörd. Nåväl.

Jag har plockat upp lite kartonger som hittills stått orörda sedan vi flyttade in i huset. Och nu är huset återigen prytt med platsblommor, (men de ser riktiga ut), ni som känner mig vet att jag inte kan hålla några levande växter vid liv. När de entrar min dörr, då är döden ett faktum. Och ja, ett par månader senare ligger de så kallade växterna i sopptunnan. Jag köper numera aldrig levande växter, jag får dem och ja, hörrni det är på egen risk. Och bli inte allt för ledsna eller förvånade om de inte finns kvar vid nästa besök.

Tur att det finns plastväxter som nästan ser ut som levande växter! Det finns någon som tänker på mig i alla fall. Någon som tänker: "Klart att Emma också ska få ha fint hemma, med massa grönt och skönt." Ja, jag känner mig lite manad att skänka pengar till GreenPeace efter alla blommor jag dödat.

Nu ska jag återgå till att tillaga lite tacopaj.

Jag kan själv inte förstå att jag just skrev den rubriken, det passar sig helt enkelt inte. Jag är inte arg eller så, jag har inte tourettes. Ni kommer snart att förstå poängen i min rubrik, som fortfarande inte passar sig. Visst det har skrivits värre rubriker än så, och folk skriver om värre ämnen än det här. Men mitt ämne är ganska så intressant faktiskt. Nåväl.

När ni ska prata om kön eller sex vilka ord använder ni er av då? Använder ni er av t ex fitta, kuk och knulla? Eller tycker ni att det låter bättre att säga snopp/penis, vagina/underliv, ha sex/ligga? Ja, ni fattar vad jag menar. Det finns tydliga kontraster. Jag kan erkänna att jag är en person som känner mig mest bekväm med att använda mig av de mer "fina och milda orden" när jag pratar om sex eller kroppar. Varför vet jag inte, tycker att orden låter så barska och hårda. Och jag tror att fler håller med mig! Men inte alla. Tvärt om. Det finns nog minst lika många som är helt öppna med vad de säger och hur de säger det. Jag önskar att jag var så, inte så pryd och försiktig. Hallå det är bara sex och kroppsdelar, VAD ÄR GREJEN?!

Jo, sedan jag började jobba med ungdomar, så har det blivit lite lättare för mig att använda mig av de barska orden. För att jag är så illa tvungen. Jag känner hela tiden att jag vill förändra ungdomarnas språk och få dem att se att orden de använder är ord som egentligen hör bättre hemma under en sexualkunskapslektion! Men de förstår inte det. Så därför har jag börjat att ifrågasätta. Så när de t ex säger "fitta också"! när de gör sig illa eller det inte går bra, så brukar jag fråga: "Vad har ett underliv att göra med att du tappade boken"? Eller "håll käften din jävla kuk"! "Varför kallar du honom snopp för"? Ja, ni kanske förstår det här också? Och det är lika roligt varje gång som jag ifrågasätter deras ord, ni skulle se deras miner! De blir bara förvirrade och tittar på mig som om jag inte vore klok i huvudet. Men ja, jag får ofta reaktioner och man kan se hur de riktigt funderar på vad de egentligen precis har sagt... Och ja, jag tycker mig märka skillnad, att de faktiskt börjar fundera på vad som faktiskt kommer ur deras munnar dagarna i ända...

Sedan tycker jag också att sexualkunskapslärarna borde börja använda sig av dessa "fula ord" i undervisningen för att minska kraften i orden. Om alla skulle springa runt och säga fitta, kuk, knulla hela tiden iställer för samlag, vagina och penis så skulle det inte dessa ord kunna användas som svordomar. För det är faktiskt inga svordomar, det är bara ord. Och det gäller er vuxna också! Det är dags att återgå till de gamla hederliga svordomarna; fan, jävla skit, helvetes jävla skit! Det är svordomar som faktiskt inte har någon mening, det är bara påhittade ord som vi människor kan använda oss av så fort någonting inte går bra eller bara för att vi måste. Om man t ex slår i tån, så finns det väl ingen som inte tycker att allt känns bättre om man får svära lite grann? Jag tycker i alla fall det.

Det var allt för mig.

Idag har det vart en händelserik dag. Daniel och jag klev upp runt tio snåret och sedan begav vi oss in till Marieberg för att handla lite mat, och sedan hem för att äta lunch och sedan vidare till dagens äventyr. En av mina närmsta och äldsta vänner, Johanna, ska om en månad få en liten knodd. Och i samband med det så hade Linda och Tilda anordnat en s.k baby-shower för hennes skull. Vi träffades hemma hos Johannas mamma, där vi överraskade Johanna med fika och presenter. Det hela blev jättebra, och vi satt alla 16 damer satt och pratade i över två timmar. Många goda skratt och vi alla fick även gissa ankomstdatum för den lille... Johanna är beräknad till den 6 Oktober, och min gissning föll på den 8 Oktober. Vi får väl se vem som får rätt.

Här sitter jag nu, och tittar på en skitserie, Kommisarien och havet. Har ni inte sett den serien, så titta inte på den heller. Hälften av skådespelarna är dubbade från tyska till svenska, och virse versa. Skit irriterande.

Nu ska jag återgå till serien.

På återseende.



Av någon jäkla anledning så går det inte att rotera bilderna...

Nu är jag arg och upprörd, nu har jag tammefan fått nog! SLUTA TJATA OM BARN, BARN, BARN! Jag är INTE gravid och jag kommer fan inte att bli det! När alla tjatar, så är det fan inte konstigt att man tappar suget att någon gång skaffa barn. Jag är inte intresserad av att skaffa barn just nu. Jag tänker inte skaffa barn före utbildning! Jag tänker utbilda mig och sen får vi se. Jag vill inte sitta där med tre ungar på armen och ingen utbildning! I vårt samhälle är det otroligt viktigt med utbildning, och jag vill göra något med mitt liv innan jag tillverkar ett nytt liv! Och om man nu inte vill ha barn, är det en så stor grej? Anledningen till detta utbrott är, att för en stund sedan så var serviceteknikern och hyresvärden här för att fixa vattnet. Och de ställde lite frågor, och jag lät bara förvirrad. Och då ställer serviceteknikern frågan: "Är det hormonerna som spökar?"! hur fan har man mage att ställa en sådan fråga? Jag är så jävla less på barn-prat, finns det inte roligare saker att prata om? Jag vill ha en hund, inte ett barn!

Jag är inte gravid, jag har lite kärlekskhantag som alla andra!

Tack och hej.

Nu har jag vaknat upp ifrån min skönhetssömn. Jag sover så förbaskat djupt! Jag fattar inte?! Hade jag inte alarmet så skulle jag nog kunna sova till tiden för kvällsmaten! Men jag är vuxen, så jag går upp och gör något av dagen. Sova, det får man göra i ett annat liv. Skönt var det i alla fall. Här sitter jag nu, med mat i magen. Åh, innan jag skulle sova igår kväll, så låg jag och funderade på vad jag skulle äta till frukost! För finns det något bättre mål på dagen? Jag har precis avnjutit en smaskig frukost, naturell yoghurt med hemmagjort müsli och granatäpple + två finn-crisp med färskost på och en kopp med citronte. Åh, kan det inte vara morgon jämt?!

Nu väntar jag på vår hyresvärd och någon servicetekniker som ska komma förbi och serva vårt vattensystem, för att vattnet har smakat och luktat konstigt på senaste tiden... Finns det något värre än äckligt vatten? Nej. I alla fall, jag tycker inte om när folk ska komma på besök, känns som om man måste gömma saker. Och ta en runda, så det inte ligger några underkläder eller annat personligt utspritt. Jag är också en kvinna som även tycker om att springa runt naken, inte springa bokstavligen, men det händer ofta att jag går runt naken eller lättklädd för att det faller mig in. Ännu en fin anledning till att bo i hus och avskilt! Så ja, bli inte förvånade om ni råkar se en rumpa kika upp i fönstret. Finns det egentligen något mer naturligt än nudism? Naket är skönt!

Ja, och så är det. Jag mår fint. Finare än fint. Och vad kan detta bero på då? Jo, en fin sambo, fina vänner, fin familj, fint jobb, fin hälsa och att det faktiskt går bra i engelskan. Jag vet inte, men jag känner mig tillfreds med saker och ting. Det är en känsla som är svår att beskriva, men så otroligt lätt att känna. Det är som med mens, denna känsla kommer cirka en gång i månaden, och varar i några dagar. Ja, men mens är en pina och detta är en frödj, det är skillnaden.

Jag är lättad över denna känsla, för den senaste tiden har jag vart en B I T C H. Och det som har fått för det har vart min sambo, stackarn. Det har bråkats och tjaffsats. Och detta på grund av mig. Jag skyller på att det är för att jag är kvinna. Men jag vet inte hur länge jag kan bortförklara mig? Jag kanske måste inse att det är M I G det är inte står rätt till med, alltid. Jag är så jävla envis, jag hatar att erkänna att det är jag som startar bråk och tjaffs. Jag har alltid gått in med inställningen att det är jag som är förhållandeexperten i detta förhållande. Men ja, jag kanske måste ge mig och erkänna att jag inte längre är det. Har jag någonsin vart det? Finns det någon som är det? Expert på förhållanden och relationer? Njae. Dr Phil är skit, och de saker som han säger skulle jag kunna säga till dem. Han är inte speciellt clever, han är bara logisk och ärlig. Jerry Springer däremot, det kan vi kalla show! Värdelöst i relations och förhållande synpunkt, men skitkul som underhållning. Skitsamma.

Jag är i alla fall ingen bitch just nu, så nu fungerar jag i samhället igen. Men det är bara en tidsfråga, så passa på medans evil-Emma är borta. Även fast det finns några saker som jag stör mig på, så är det hanterbart. Det är mestadels människor jag stör mig på. Det finns ingen logik när det kommer till människor.

Ja, men det är väl livet i sin helhet? Allt går upp och ner? Lära sig av sina misstag och göra om det till erfarenheter? Smart sagt Emma. Nu är det du som är Dr Phil.

Såg ni nyhetsmorgon i morse på ettan? Där pratade de i alla fall med en journalist och pesonlig tränare, som pratade om just det som jag tog upp igår. Att tänka uifrån sig själv, och vad som passar in i MIN livsstil. Det var riktigt intressant att lyssna på, och han hade riktigt bra ideér tycker jag. Sånt som vi småfolk vill ha och höra, det ska inte vara komplicerat, kosta pengar eller krävas allt för mycket av oss. Han berättade om så många som kommit till honom genom åren, och de har prövat på alla dessa kvick-dieterna "platt mage på 5 veckor ät och träna såhär", och sen då? Efter dessa veckor så har folk återgått till sitt normala liv, och då var dieten helt bortkastad. Vi har för brottom, vi tänker inte efter. Om du kan förändra ditt liv, varför då välja att bara förändra några få veckor av det? Så hörrni, det är dags att vi utformar VÅRA liv! Hur vill VI ha det? 

Vilka är på?! 

Om ni själva vill höra vad filuren i morse hade att säga så hittar ni programmet här! 

Dags att styra kosan emot skolan och frisören. 
Jäklar vad snygg jag ska bli! 

Ja, denna vecka har jag funderat mycket kring detta med mat, kost, motion och psykiskt/fysisk hälsa. Och ja, det börjar lossna i huvudet på mig. Hur vill jag ha det? Jag har fått den enorma chansen att utforma mitt eget liv och min framtid. Jag kan göra precis som jag vill, ingen att ta hänsyn till. Så ja, det är precis vad jag har gjort.

Jag ska ändra livsstil, det är det enda som verkligen håller i längden. Jag tänkte påbörja att äta efter GI-metoden, lite likt LCHF (low carbs, high fat) men inte alls samma stora fettmängder och annat konstigt. LCHF är kanske en rikttig efferktiv metod när det kommer till viktminskning, men INTE när det kommer till livsstil. Jag väntar bara på den dagen då hjärtinfarkterna kommer på löpande band och blodkärlen är ingenproppade med fett. Usch, hur äckligt låter inte det?

I alla fall. GI var det jag, som står för glykemiskt index. Summan av kardemumman är att det handlar om att byta ut de dåliga kolhydraterna mot bra kolhydraterna. Exempel på dåliga kolhydrater kan vara, vitt bröd, pasta, ris, och mat som innehåller vetemjöl och socker. Och exempel på bra kolhydrater kan vara, fiberrikt bröd med mycket frön i (helst hemmagjort), fullkornspasta, havregrynsgröt, potatis (i rimliga mängder), grönsaker och frukt m.m. Så här äter säkert många utan att behöva följa GI, det handlar kanske mest om sunt förnuft?

När vi var och storhandlade senast, så köpte jag ett LCHF-bröd, med bara 4,2 gram kolhydrater p/skiva! Mycket bra, för mig som älskar bröd men ska skära ner lite på kolhydraterna. Idag försökte jag mig även på att baka eget bröd, ett mycket fiberrikt sådant, som smakade mycket gott! Det innehåller inget socker eller vetemjöl, utan smaken kommer enbart ifrån frön och de fina ingredienserna! Receptet hittar ni här om ni känner er sugna på att baka lite.

Jag har även lagt upp ett träningsschema för veckan. Tycker att det känns bra, att på lördagen, söndagen utvärdera lite om veckan som gått och lägga upp ett nytt träningsschema för kommande vecka, helt beroende på vad man har tid med. Så slipper det bli "jag har inte tid, jag hann inte med, det krockade med annat..", för då har man redan planerat in träningen i planeringen! Det kanske blir mer en vecka, och mindre en annan, men den bästa motionen är den som blir av!

Tänkte lägga upp mina recept och tips, och i veckan tänkte jag även testa på att baka med stevia och sukrin, för att få fram lite hälsosammare sötsaker! Det är aldrig fel?

Nu är det dags att sova, som också är en viktig del i processen!

Natti natti.

Jag är en människa som tycker mycket om listor, listor av alla dess slag. Jag skriver listor kring det mesta, matlistor, handla-listor, att-göra-listor, budget-listor... you name it. Jag tycker att det är ett smidigt sätt att komma under fund med huvudets tankar och strukturera upp lite grand. Ibland fungerar det, ibland inte. Nu är jag inne på min favoritlista, "saker som jag behöver och ska köpa nu när jag får en extra fin-fet lön". Jag är en person som SÄLLAN unnar mig saker, jag kan inte ens minnas den gången som jag sist köpte kläder? Sist som jag klippte mig, var ett år sedan. Jag vet ej vad jag lägger pengarna på istället, men ja i sjön åker de ju i alla fall. Så det vore kanske bättre att investera och låsa pengarna i kläder eller dylikt?

I alla fall. Jag har knåpat på min lista hela dagen. och nu börjar den bli lång. Det är mycket saker som jag behöver. Jag ska t ex klippa mig nästa vecka, min årliga klippning som jag brukar säga. Det behövs inte oftare. Och nu ska det bli page. Åh, så snygg jag ska bli i huvudet! Det är en av mina punkter på listan. En annan är att jag ska köpa lite nya kläder, smink, accessoarer, en ny väska, lite prylar till träningen osv. Visst, jag har verkligen inte råd med allt på en och samma gång, men ja jag skriver upp och bockar av vart efter. Förhoppningsvis är jag färdig till årsskiftet...

Jag ser detta som en chans att unna mig. Jag behöver detta nu, och då ska det bli så! Sen ska jag även försöka att spara lite. Det behövs det också. Nu ska jag snart tillfredsställa ett annat behov, och det är sömn. Jag ska numera försöka att utgå ifrån mina behov och vad JAG behöver. Skönt att vardagen har tagit plats igen.

Förresten, såg ni premiären av Dallas tidigare ikväll? Mycket bra serie. Jag önskar att jag var född lite tidigare, så att jag kunnat få se J.R som ung.

 

Barn, det kan nog vara den ärligaste gruppen människor! Idag så fick jag en kommentar ifrån min sambos systerdotter, Alice, så här sa hon: 

Alice: "Emma, vad har hänt med din mage?!" 
Jag: "Ehm... Jadu, det blir så här när man äter och dricker men inte rör på sig så mycket".
Alice: "Jaha! Är det, det som du har pysslat med"! 

Haha. Jag kunde inte låta bli att skratta. Andra gånger brukar jag kunna bli riktigt sur, till och med på barn, när de slänger ur sig en sådan kommentar. Egentligen är min åsikt kring detta, att man ALDRIG får kommentera andras magar. Men i detta fall, så har hon lite rätt. Ja, Emma vad har hänt med din mage? Och mamma som frågade mig här om dagen om jag gått ner i vikt... Pfft, så länge varade den lyckan. Det var inte så längesedan som en annan liten flicka frågade mig om jag var gravid. Och mamman bara ryckte på axlarna och gav mig blicken "är inte barn för roliga ibland". Min blick svarade "nej". Varför säger man som förälder inte till sitt barn att sådär får man INTE UNDER NÅGRA SOM HELST OMSTÄNDIGHETER säga? Oförskämda jäkla unge (eller ska jag säga förälder..). 

Om jag någonsin får barn, så ska jag fasen uppfostra dem! Någon ordning får det minnsan lov att vara. Bara för att det är barn som säger eller gör något, så innebär INTE det att det är okej. Helsike heller att jag tänker ha överseende med barns tokiga beteende. Är jag lite barnilsken kanske? Jo, jag tror det. 

Men om du skulle vilja veta sanningen kring hur du ser ut, eller om du ser tjock ut i den där klänningen fråga då ett barn. Ärligare svar går inte att få. Väninnor eller grabbgänget kan slänga sig i väggen. Varför jobbar det inte barn i klädbutikerna undrar då jag? Då skulle det bli andra bullar. Då skulle alla klä sig efter vad som såg bra ut på en, och jag tror att alla skulle vara skitsnygga. Barn är jobbiga, men jag kan ändå inte låta bli att älska deras ärliga sida. 

Det finns ett ämne som är väldigt hett just nu, ett ämne som de flesta bloggare skriver om och som det pratas mycket om överlag. Hälsa och motion. Kost och dieter, vilken fungerar bäst och hur går jag snabbast ner i vikt? Det är mode att vara slim and fit just nu och det är defenitivt ett mode att följa en diet eller att gå efter en viss metod. Jag som vanligtvis inte brukar bry mig så mycket om mode, men ja denna trend har jag snappat upp. Vet dock om det är en positiv eller negativ trend. Jag tror mer att det har blivit en hets och en stressfaktor. För alla vet vi väl, att av stress går man upp i vikt? Tåls att tänka på.

Nåväl, jag har också märkt att jag också dragits in i denna hysteri och djungel av metoder och dieter. Varför har detta blivit så stort för? Man hör om en ny diet varje vecka, som någon kändis eller känd hälsoprofil kommit på. "Gör så här, det fungerar verkligen". "Gör som jag, ät dig ner i vikt". "Jag minskade mitt midjemått med 20 cm". Känner ni igen det? Det gör i alla fall jag. Och efter att jag läst om de många olika dieterna, GI, LCHF, Skipper-metoden, Nutrilett, IsoDieten, ViktVäktarna, Atkins mfl, så har jag kommit fram till att allt har blivit så rörigt så vi stackare som vill minska ett kilo eller två vet varken ut eller in. Så är det i alla fall för mig. Jag har sedan ungefär ett år tillbaka sett att mina bilringar och kärlekshantag krupit fram, inget märkvärdigt egentligen men man är liksom inte lika fit som förut. Så, vad hände egentligen? Ja, jag är ju i ett förhållande, och det är enligt mina erfarenheter en stor del i att man går upp, varför vet jag inte. Man kanske äter mycket tillsammans? Tänk då de människorna som är ett fan av matsex, jisses det förhållandet kan inte vara att leka med inte!

...nej, det är inte Daniels fel att jag gått upp i vikt, men man blir latare. Och varken jag eller Daniel är speciellt intresserade av träning, en promenad till Ica eller Konsum, på sin höjd! Vilka faktorer kan mer spela in? Att jag slutat röka, säger en del personer jag pratat med. Och det tror jag inte ett dugg på. Jag har inte gått upp sen jag slutade röka. Jag har däremot hållt samma vikt sedan förra sommaren! Hur nu det kan komma sig... Stress kan vara en möjlig faktor, jag är en ganska lättstressad och pressad person. Jag tänker och funderar mycket, och det kan bidra till stress. Ämnesomsättningen, ja den är inte lika ung som en annan. När man var tretton-fjorton år kunde man smälla i sig flera kilo godis i veckan och det satte sig aldrig på höfterna eller rumpan! Jag vill vara ung igen.

Nu orkar jag inte leta faktorer längre. Nu ska jag försöka att komma till min poäng. Jag prenumererar på en tidning som heter iForm om ni känner till den? (Ja, jag vill att brevbäraren ska tro att jag är värsta träningsnarkomanen. Sa jag att vi aldrig träffats han och jag? Vad besviken han kommer att bli), Skitsamma. Jag läste en mening i den tidningen som förändrade ALLT. Känner ni till det kära gamla uttrycket "less is more"? Det var i alla fall det uttrycket som meningen bestod av. Vilken uppenbarelse!

Det uttrycket säger allt, i alla fall för mig. Jag har slutat tro på alla dessa dieter och kostformer, jag tror på att förändra min livsstil! Hur vill JAG ha det? Det är en fråga som man alldeles för sällan ställer sig. Vad passar MIG? Om du är en 42 taggare med 20 kilos övervikt och inte vet vad elljusspår är, så är kanske inte det ultimata att börja springa 7 gånger i veckan? Den bästa motionen är den som blir av. Och kan du vid ett tillfälle välja äpplet istället för chokladkakan så är det en vinst för dig! Och ju fler vinster du gör, desto lättare känns allt.

Övervikt och sockerberoende är en farlig hälsofaktor, och det är inget vi får glömma bort. Så nu ska vi göra oss själva en tjänst, och det är för att vi ska må bättre både i kroppen och knoppen!

Allt börjar men en tanke.

Tittade just klart på Celebrity Rehab with Dr Drew, inte mitt favoritprogram kanske men det gick ann. Tycker inte riktigt om Dr Drew och alla de andra kändisdoktorerna. Men men, det fick mig att fundera kring beroenden och missbruk av olika slag. Tänk så många som får offra sina liv på grund av dessa droger och missbruk? Man går liksom in i det med livet som insats. Man ger allt man har, för ingenting. Det är så hemskt och så tragiskt, och alldeles för vanligt. Vissa dagar när man glider omkring på min cykel genom staden, så ser jag människor som lider av missbruk av något slag. Vissa är dyngraka innan ens klockan har slagit lunch. Men jag tror att det finns många av oss, som inte är långt ifrån dessa människor på staden. Ingen vill bli kallad alkoholist eller narkoman, och vem är jag att döma? Men jag tror inte att alla inser hur lätt det faktiskt är att fastna i ett missbruk. Visserligen har jag inga erfarenheter av det själv, faktum är att jag aldrig har testat narkotika av något slag, enbart alkohol och nikotin. Men det är droger det med. Varav det ena har jag vart beroende av.

Men jag är unik. Det är så många som testat droger, som rökt en eller ett flertal gånger, tagit en tablett för skojs skull på fyllan. Och det sprider sig som en löpande eld. En kille ifrån orten dog för några veckor sedan pågrund av droger, drogerna tog hans liv. Men ändå verkar ingen förstå? Jag kan inte med det där, om att det ska vara en kul grej eller "bara en gång". Tror inte ni att de som dött, också tänkt så en gång? Ingen föds till missbrukare, och det är ingen som börjar livet med inställningen att bli alkholist eller knarkare? Men ändå så trillar många dit. Och många tar sig aldrig upp igen.

Jag tror att det finns en viss ironi och rädsla bland människor. Det är så få man pratar med som tar problemet på allvar. Och jag tror att det är på grund av rädsla. Man är rädd för att se problemen och det som kan hända. Det går lättare att skämta bort problemen. Och det största problemet, enligt mig, är början till eller alkoholism. Har ni hört AA:s slogan, som lyder "För ofta, för mycket eller vid fel tillfälle"? . Och bara av att läsa den meningen, så kan jag genast komma och tänka på ett visst antal personer. Jag definerar ingen som en alkoholist, men problemet finns där, utan tvekan! Speciellt under sommaren, så tror jag att alkoholmängderna ökar. Ett glas vin här och där, en öl i kvällssolen, en grogg framför tv:n osv. Inget fel med det, men antalet tillfällen ökar och under sommaren är varje dag i veckan en fredag eller lördag. Under sommaren är det okej att dricka alkohol jämt, varje dag, hela tiden. Klart att det är okej, men vet människor när det börjar bli ett problem?

Om vi ska utgå ifrån AA:s slogan, så för ofta är nog väldigt vanligt. En öl efter jobbet, ett glas vin till maten - varje dag. Eller kanske varje helg? Några gånger i månaden, blir till ett begär och måste? Vad är det för fel att träffa sina polare över några öl? Misstolka mig inte, men det är så lätt att det blir för ofta.

För mycket. Det finns alltid MINST en person i varje gemenskapskrets som alltid blir för full. Som alltid är den som är den. Ingen fest är aldrig sig lik, men fyllan är alltid sig lik. Oftast den personen som gör bort sig, och som andra har kul åt, som är festens pajjas eller bara han/hon som däckar när resten är redo för krogen...

Vid fel tillfälle. Detta tror jag är den mest missuppfattade, för att detta kan nog vara bara någon gång ibland. En opassande fylla, som ogivningen oftast vill se ogjord. Julafton och påskhelgen kanske är ett gyllene exempel? Eller när det finns barn i närheten?

Jag är ingen expert, och jag vet egentligen ingenting. Men jag tycker att det är synd att se att dessa jäkla missbruk sprider sig som en löpande eld bland människor. Och jag tror också att många har så svårt att upptäcka problemen, och att inse när det faktiskt blir till ett problem. Utan alkohol så hade vi haft mycket färre olyckor orsakade pga fordon av olika slag, vi hade haft färre bråk och gräl, färre olyckor, färre sjukskrivningar, det konstiga ordet "bakis" hade aldrig funnits och många människor hade mått mycket bäthtre.

Jag får alltid höra att jag är en kärring, en tönt eller ja bara en person som överdriver. Men många av er lever i förnekelse, och det är fanemej ännu mer tragiskt. Jag tycker om alkohol, jag dricker det väldigt snålt och sällan, men det är en dryck som faller mig i smaken. Men jag kan till skillnad ifrån många kontrollera min alkoholkonsumtion. Många borde skära ner på alkoholen, och andra borde bara hålla sig så långt borta som möjligt ifrån den drycken. Det finns stunder då jag har haft roligt i samband med alkohol, men jag kan faktiskt komma på fler gånger som jag haft roligt utan alkohol! För er som inte prövat att gå på en fest nyktra, testa. Det kan vara nyttigt. Ta dig en titt runt om kring. Jag vet hur du känner, man vill inte vara nykter pga alla fyllon. Numera måste man vara full för att orka befinna sig på vissa fester.

Tänk så många familjer och relationer som splittras pga av alla dessa droger? Tänk så mångas karriärer som går åt pipsvängen? Tänk så mångas liv som går till spillo pga drogerna? Är det verkligen värt det? Så kan vi inte lova varandra, att försöka att hjälpas åt? Hjälpas åt att hjälpa varandra? Så att ingen ska behöva hamna där! Och att om någon gör det, att man hjälper varandra och alltid ha i bakhuvudet vad alkoholen och drogerna faktiskt kan ställa till med. Att nykter och ren är bättre än full och hög. Livet har så mycket mer att erbjuda!

Ta hand om er, och var rädda om er och varandra.

Jag är tillbaka, eller jag var aldrig borta, jag tog bara lite semester. Jag är en skrivare, inte en aparat som skriver ut saker, utan en person som tycker om att skriva. Jag tror att skriva är en bra medicin emot det mesta, alla behöver vi få vara lite skriftliga och flitiga med pennan ibland. Jag kommer på så mycket hela tiden, och jag har bestämt mig för att införskaffa ett block att skriva allting i. Och även en väska att bära blocket i. Orkar inte använda iPhonen eller datorn. Jag vill vara konkret och gammaldags. Fick höra så sent som idag, att jag var 40 år (i huvudet, tror jag...?). Inget illa menat, och inte illa tolkat. Jag vet att jag är gammal av mig, i mitt tänk i alla fall. Jag är en 75 åring fångad i en 22 årings kropp! Åh, mina fingrar bara glider över tangenterna, jisses vad jag saknat att få träna fingrarna lite. Kommer att ha träningsvärk imorgon, skönt att ha träningsvärk någonstans i alla fall...

Så, vad har jag pysslat med sedan den nionde juni. Ja, ni, vänner, bekanta, fiender, familj, jag vet faktiskt inte. Har svårt att svara på den frågan. Och på tal om frågor, så har jag ställt mig en del frågor den senaste tiden. Både om mig själv och om världen som vi lever och frodas i. Här har ni några av frågorna:

1. Vad vill jag göra i framtiden?
2. Jag vill skriva en bok. Men vad ska jag skriva om, tro?
3. Varför förstör vi planeten jorden, är det inge som förstår att jorden kommer att gå under p.g.a människofolket?
4. Är det baby-boom nu? Det verkar som om alla skaffar barn.
5. Varför är människor så fruktansvärt självdestruktiva och varför plågar man sig själv både psykiskt och fysiskt?
6. Hur många vänner har jag, numera?
7. Är det mode att visa rumpan och skötet i år, med tanke på de korta skjorts tjejer klär sig i år?
8. Ska det vara så svårt att sköta en privatekonomi?
9. På tal om, punkt 4, varför skaffar folk barn? Är det något man måste göra?
10. Varför så många frågor, men inga svar?

Ni hör ju själva.

Nu tar jag frågorna och går till sängs. Nu är det slut på tystnaden!