För mig finns det någon
Ja, det gör det. Det finns någon för mig. My true match. Min andra halva, min bästa vän och den personen som jag älskar av hela mitt hjärta. Men ibland är det svårt att få till det, så att allting blir rätt. Men vi är väl som alla andra människor, vi har dåliga dagar och vi har bra dagar. Livet är ingen dans på rosor, och det är verkligen inte ett förhållande heller. Allting går upp och ner hela tiden, och det handlar hela tiden om hundraprocentigt engagemang, hela tiden. Ibland jobbar man med varandra, och ibland emot.
Vi har inte speciellt mycket gemensamt, om jag ska vara helt ärlig, så har vi faktiskt ingenting gemensamt. Eller jo, en sak. Känslorna. Och det är väl ingenting annat som egentligen spelar någon roll, så länge som vi älskar varandra? Om man inte har känslorna och kärleken, så spelar det ingen roll hur mycket man har gemensamt. Och jag kan säga, att jag har hellre ingenting gemensamt än att inte ha kärleken. Ett lätt val.
Men om man ser det såhär, varför ska man egentligen sträva efter att ha gemensamma intressen eller hobbys? Varför ska man tycka om samma saker? Varför ska man tycka samma saker? Varför ska man försöka att likna den andre individen så mycket? För min del känns det inte ett dugg viktigt. Det viktigaste egentligen, om man vill ha en framtid tillsammans, är kanske att man har någorlunda samma mål i livet. Och vårt mål är, att vara tillsammans. Sen vart, hur och när, det är inte det viktiga. Som jag brukar säga, hellre äta havregrynsgröt tillsammans än oxfilé ensam.
Så, D jag älskar dig av hela mitt hjärta. Jag älskar dig varje dag. Och jag tycker mindre om dig ibland. Det finns många saker som jag tycker om med dig, och lika många som är mindre bra. Strunt samma. Du är du. Och Du för mig, det är lika med bra. Nej, bäst. Hör du det, Skruffsis?
Vi har inte speciellt mycket gemensamt, om jag ska vara helt ärlig, så har vi faktiskt ingenting gemensamt. Eller jo, en sak. Känslorna. Och det är väl ingenting annat som egentligen spelar någon roll, så länge som vi älskar varandra? Om man inte har känslorna och kärleken, så spelar det ingen roll hur mycket man har gemensamt. Och jag kan säga, att jag har hellre ingenting gemensamt än att inte ha kärleken. Ett lätt val.
Men om man ser det såhär, varför ska man egentligen sträva efter att ha gemensamma intressen eller hobbys? Varför ska man tycka om samma saker? Varför ska man tycka samma saker? Varför ska man försöka att likna den andre individen så mycket? För min del känns det inte ett dugg viktigt. Det viktigaste egentligen, om man vill ha en framtid tillsammans, är kanske att man har någorlunda samma mål i livet. Och vårt mål är, att vara tillsammans. Sen vart, hur och när, det är inte det viktiga. Som jag brukar säga, hellre äta havregrynsgröt tillsammans än oxfilé ensam.
Så, D jag älskar dig av hela mitt hjärta. Jag älskar dig varje dag. Och jag tycker mindre om dig ibland. Det finns många saker som jag tycker om med dig, och lika många som är mindre bra. Strunt samma. Du är du. Och Du för mig, det är lika med bra. Nej, bäst. Hör du det, Skruffsis?
Kommentarer
Postat av: Johanna
Jag kan känna igen mig i det du skriver.
Vi har inte alls samma intressen men är fruktansvärt envisa båda två.
Men jag kan tycka att det blir mer intressant så, man har alltid något att prata om. Även fast jag hatar när Jocke ska diskutera el och tåg med mig så är nog inte han så intresserad av att höra om inredning och blommor. Jag tror det är väldigt viktigt att man låter varandra ha tid för annat. Ett förhållande mår nog kanske bättre med lite avstånd ibland. Man älskar ju inte varandra mindre för det, kanske ännu mer.
Trackback
