Till hundra procent

Tittade just klart på Celebrity Rehab with Dr Drew, inte mitt favoritprogram kanske men det gick ann. Tycker inte riktigt om Dr Drew och alla de andra kändisdoktorerna. Men men, det fick mig att fundera kring beroenden och missbruk av olika slag. Tänk så många som får offra sina liv på grund av dessa droger och missbruk? Man går liksom in i det med livet som insats. Man ger allt man har, för ingenting. Det är så hemskt och så tragiskt, och alldeles för vanligt. Vissa dagar när man glider omkring på min cykel genom staden, så ser jag människor som lider av missbruk av något slag. Vissa är dyngraka innan ens klockan har slagit lunch. Men jag tror att det finns många av oss, som inte är långt ifrån dessa människor på staden. Ingen vill bli kallad alkoholist eller narkoman, och vem är jag att döma? Men jag tror inte att alla inser hur lätt det faktiskt är att fastna i ett missbruk. Visserligen har jag inga erfarenheter av det själv, faktum är att jag aldrig har testat narkotika av något slag, enbart alkohol och nikotin. Men det är droger det med. Varav det ena har jag vart beroende av.

Men jag är unik. Det är så många som testat droger, som rökt en eller ett flertal gånger, tagit en tablett för skojs skull på fyllan. Och det sprider sig som en löpande eld. En kille ifrån orten dog för några veckor sedan pågrund av droger, drogerna tog hans liv. Men ändå verkar ingen förstå? Jag kan inte med det där, om att det ska vara en kul grej eller "bara en gång". Tror inte ni att de som dött, också tänkt så en gång? Ingen föds till missbrukare, och det är ingen som börjar livet med inställningen att bli alkholist eller knarkare? Men ändå så trillar många dit. Och många tar sig aldrig upp igen.

Jag tror att det finns en viss ironi och rädsla bland människor. Det är så få man pratar med som tar problemet på allvar. Och jag tror att det är på grund av rädsla. Man är rädd för att se problemen och det som kan hända. Det går lättare att skämta bort problemen. Och det största problemet, enligt mig, är början till eller alkoholism. Har ni hört AA:s slogan, som lyder "För ofta, för mycket eller vid fel tillfälle"? . Och bara av att läsa den meningen, så kan jag genast komma och tänka på ett visst antal personer. Jag definerar ingen som en alkoholist, men problemet finns där, utan tvekan! Speciellt under sommaren, så tror jag att alkoholmängderna ökar. Ett glas vin här och där, en öl i kvällssolen, en grogg framför tv:n osv. Inget fel med det, men antalet tillfällen ökar och under sommaren är varje dag i veckan en fredag eller lördag. Under sommaren är det okej att dricka alkohol jämt, varje dag, hela tiden. Klart att det är okej, men vet människor när det börjar bli ett problem?

Om vi ska utgå ifrån AA:s slogan, så för ofta är nog väldigt vanligt. En öl efter jobbet, ett glas vin till maten - varje dag. Eller kanske varje helg? Några gånger i månaden, blir till ett begär och måste? Vad är det för fel att träffa sina polare över några öl? Misstolka mig inte, men det är så lätt att det blir för ofta.

För mycket. Det finns alltid MINST en person i varje gemenskapskrets som alltid blir för full. Som alltid är den som är den. Ingen fest är aldrig sig lik, men fyllan är alltid sig lik. Oftast den personen som gör bort sig, och som andra har kul åt, som är festens pajjas eller bara han/hon som däckar när resten är redo för krogen...

Vid fel tillfälle. Detta tror jag är den mest missuppfattade, för att detta kan nog vara bara någon gång ibland. En opassande fylla, som ogivningen oftast vill se ogjord. Julafton och påskhelgen kanske är ett gyllene exempel? Eller när det finns barn i närheten?

Jag är ingen expert, och jag vet egentligen ingenting. Men jag tycker att det är synd att se att dessa jäkla missbruk sprider sig som en löpande eld bland människor. Och jag tror också att många har så svårt att upptäcka problemen, och att inse när det faktiskt blir till ett problem. Utan alkohol så hade vi haft mycket färre olyckor orsakade pga fordon av olika slag, vi hade haft färre bråk och gräl, färre olyckor, färre sjukskrivningar, det konstiga ordet "bakis" hade aldrig funnits och många människor hade mått mycket bäthtre.

Jag får alltid höra att jag är en kärring, en tönt eller ja bara en person som överdriver. Men många av er lever i förnekelse, och det är fanemej ännu mer tragiskt. Jag tycker om alkohol, jag dricker det väldigt snålt och sällan, men det är en dryck som faller mig i smaken. Men jag kan till skillnad ifrån många kontrollera min alkoholkonsumtion. Många borde skära ner på alkoholen, och andra borde bara hålla sig så långt borta som möjligt ifrån den drycken. Det finns stunder då jag har haft roligt i samband med alkohol, men jag kan faktiskt komma på fler gånger som jag haft roligt utan alkohol! För er som inte prövat att gå på en fest nyktra, testa. Det kan vara nyttigt. Ta dig en titt runt om kring. Jag vet hur du känner, man vill inte vara nykter pga alla fyllon. Numera måste man vara full för att orka befinna sig på vissa fester.

Tänk så många familjer och relationer som splittras pga av alla dessa droger? Tänk så mångas karriärer som går åt pipsvängen? Tänk så mångas liv som går till spillo pga drogerna? Är det verkligen värt det? Så kan vi inte lova varandra, att försöka att hjälpas åt? Hjälpas åt att hjälpa varandra? Så att ingen ska behöva hamna där! Och att om någon gör det, att man hjälper varandra och alltid ha i bakhuvudet vad alkoholen och drogerna faktiskt kan ställa till med. Att nykter och ren är bättre än full och hög. Livet har så mycket mer att erbjuda!

Ta hand om er, och var rädda om er och varandra.