Till hundra procent

Det finns ett ämne som är väldigt hett just nu, ett ämne som de flesta bloggare skriver om och som det pratas mycket om överlag. Hälsa och motion. Kost och dieter, vilken fungerar bäst och hur går jag snabbast ner i vikt? Det är mode att vara slim and fit just nu och det är defenitivt ett mode att följa en diet eller att gå efter en viss metod. Jag som vanligtvis inte brukar bry mig så mycket om mode, men ja denna trend har jag snappat upp. Vet dock om det är en positiv eller negativ trend. Jag tror mer att det har blivit en hets och en stressfaktor. För alla vet vi väl, att av stress går man upp i vikt? Tåls att tänka på.

Nåväl, jag har också märkt att jag också dragits in i denna hysteri och djungel av metoder och dieter. Varför har detta blivit så stort för? Man hör om en ny diet varje vecka, som någon kändis eller känd hälsoprofil kommit på. "Gör så här, det fungerar verkligen". "Gör som jag, ät dig ner i vikt". "Jag minskade mitt midjemått med 20 cm". Känner ni igen det? Det gör i alla fall jag. Och efter att jag läst om de många olika dieterna, GI, LCHF, Skipper-metoden, Nutrilett, IsoDieten, ViktVäktarna, Atkins mfl, så har jag kommit fram till att allt har blivit så rörigt så vi stackare som vill minska ett kilo eller två vet varken ut eller in. Så är det i alla fall för mig. Jag har sedan ungefär ett år tillbaka sett att mina bilringar och kärlekshantag krupit fram, inget märkvärdigt egentligen men man är liksom inte lika fit som förut. Så, vad hände egentligen? Ja, jag är ju i ett förhållande, och det är enligt mina erfarenheter en stor del i att man går upp, varför vet jag inte. Man kanske äter mycket tillsammans? Tänk då de människorna som är ett fan av matsex, jisses det förhållandet kan inte vara att leka med inte!

...nej, det är inte Daniels fel att jag gått upp i vikt, men man blir latare. Och varken jag eller Daniel är speciellt intresserade av träning, en promenad till Ica eller Konsum, på sin höjd! Vilka faktorer kan mer spela in? Att jag slutat röka, säger en del personer jag pratat med. Och det tror jag inte ett dugg på. Jag har inte gått upp sen jag slutade röka. Jag har däremot hållt samma vikt sedan förra sommaren! Hur nu det kan komma sig... Stress kan vara en möjlig faktor, jag är en ganska lättstressad och pressad person. Jag tänker och funderar mycket, och det kan bidra till stress. Ämnesomsättningen, ja den är inte lika ung som en annan. När man var tretton-fjorton år kunde man smälla i sig flera kilo godis i veckan och det satte sig aldrig på höfterna eller rumpan! Jag vill vara ung igen.

Nu orkar jag inte leta faktorer längre. Nu ska jag försöka att komma till min poäng. Jag prenumererar på en tidning som heter iForm om ni känner till den? (Ja, jag vill att brevbäraren ska tro att jag är värsta träningsnarkomanen. Sa jag att vi aldrig träffats han och jag? Vad besviken han kommer att bli), Skitsamma. Jag läste en mening i den tidningen som förändrade ALLT. Känner ni till det kära gamla uttrycket "less is more"? Det var i alla fall det uttrycket som meningen bestod av. Vilken uppenbarelse!

Det uttrycket säger allt, i alla fall för mig. Jag har slutat tro på alla dessa dieter och kostformer, jag tror på att förändra min livsstil! Hur vill JAG ha det? Det är en fråga som man alldeles för sällan ställer sig. Vad passar MIG? Om du är en 42 taggare med 20 kilos övervikt och inte vet vad elljusspår är, så är kanske inte det ultimata att börja springa 7 gånger i veckan? Den bästa motionen är den som blir av. Och kan du vid ett tillfälle välja äpplet istället för chokladkakan så är det en vinst för dig! Och ju fler vinster du gör, desto lättare känns allt.

Övervikt och sockerberoende är en farlig hälsofaktor, och det är inget vi får glömma bort. Så nu ska vi göra oss själva en tjänst, och det är för att vi ska må bättre både i kroppen och knoppen!

Allt börjar men en tanke.